torsdag 31 mars 2011

Som väntat

Inget svar om lillebrors syn. Läkaren hade aldrig hört talas om liknande symptom på en så liten människa. Men det säger tyvärr inte så mycket... Remiss skulle skickas till ögonläkare i Mora. Sen kunde det vara upp till 3 månaders väntetid. Men det ska allt upp till diskussion! Bara jag får brev om att remissen kommit in så kommer jag ringa! Var så säker!
Lillebror fick i alla fall bli lyst i ögonen med ficklampa (!?) och göra en synkoll. Inget att anmärka på detta i alla fall.
Han var gravallvarlig hela tiden. Stoneface. Och jätteduktig. Två klistermärken i belöning! Nöjd var han sen, det kan jag lova! :)

BVC

Kan inte fatta varför det ska vara så svårt att få barnen att äta frukost!? Det borde ju bara vara att äta, kan man tycka!
Lite längre hemmamorgon alltså, eftersom vi ska på BVC och träffa läkare om lillebrors ögon.
Har inga större förhoppningar om nåt svar...för vad kan dom se/göra på vår lilla sjukstuga...inte mycket. Sånna här gånger är det frustrerande att inte bo på ett större ställe där det finns sjukvård med större resurser...Vill ju veta direkt vad det är som felas!

onsdag 30 mars 2011

Försöker övertala mej om att jag ska inse

Inser att jag måste stanna upp lite...eller i alla fall bli bättre på att planera... Detta är en tanke som slår mej när jag ställer in en bytta smör i kylskåpet på jobbet bara för att se att det redan står ett oöppnat paket där. Det som fattas är bröd. Inte smör...
Inser att jag måste försöka tänka långsammare. Lugna ner mej. Sänka kraven. För idag fixade jag det som igår verkade vara en omöjlighet. Det som behövdes var alltså en paus, tid att reflektera. Då föll det på plats. Utan hjälp!
Inser att barnen klara längre dagar på dagis ganska bra. Det är jag som inte klarar det. Det är jag som mår dåligt av deras långa dagar.
Inser också att om det skulle visa sej att det inte funkar, måste jag begära att få gå ner i tid varannan vecka...trots att jag sagt till nya arbetsgivaren att jag tänkt jobba heltid. Storasyster orkar fortfarande inte lika mycket efter allt som hänt. Lillebror är liten. Funkar det inte för oss, måste ag förstå. Igår gick det bra, för då hade båda två sovit. Idag gick det lite sämre, då ingen av dom sovit. Vi får väl se...

tisdag 29 mars 2011

Skräms

Råttan är här. I väggen alltså. Vi har lyssnat och följt dess väg i väggen. Prassel prassel prassel. Ett väldigt högt prassel.
Nattade barnen. Såg att lillebror hade en leksak under täcket. En robotråtta. Från nån film om råttor som åker motorcykel, har han berättat.
"Har du sett att det ligger en råtta i sängen?" frågade jag.
Lillebror låg blixtstilla. Helt stel. Lång tystnad........
"E de en riktig råtta?"
ASG!!!!
Nu har han varit upp sjuttifemton gånger och frågat var råttan i väggen är. Och varje gång har han slitit benet av robotråttan. Som för att avreagera sej från rädslan. Hihihi....

Frustrerande

Idag har frustrationen varit ett faktum. Fattar ingenting! Fattar ingenting..... Det administrativa.... Handlingsplaner hit och handlingsplaner dit. Rapportering hit och rapportering dit. Och vad ska stå i alla dessa dokument? Olika eller lika? Jag får spel!!! Jag frågat flera gånger redan. Läst grundmanual flera gånger. Fattar ändå inte. Mailat min frustration till min teamledare, men inte fått svar... Imorron måste jag ringa...fast jag inte vill. För jag vill ju förstå av mej själv!
Stängde in mej på rummet och grinade en skvätt i ilska och frustration. Kändes bättre sen. Ägnade resten av dagen till att organisera kontoret istället. Är skrivbordet som ett bombnedslag hjälper det ju inte tänkande precis... :)
Allt det administrativa, som jag inte fattar, tar tid. Tid som jag vill använda åt att förbereda mej för morgondagen. Alltså måste jag nu ägna kvällstid åt att fundera ut en del saker. Kvällstid ägnad åt jobb ogillas...

Och nej. Deltagarna var inte på plats när jag flippade! :)

måndag 28 mars 2011

När oro och funderingar tar överhand...

...och man kontaktar sjukvården... då vill man ju att ens oro direkt ska tas på allvar. Att man inte ska behöva argumentera. Man vill att dom ska säga "Kom hit direkt!"
Riktigt så enkelt är det inte... Akuttiderna är få. "Är besvären akuta?" Ja, jag är väl inte rätt person att bedöma det tycker jag...?
Så det blev en BVC-läkartid direkt på torsdag morgon. Och jag får ringa igen om det skulle bli värre. Tack...
Har alltså ringt angående lillebrors ögon.

Att googla symptom kan vara både bra och inte bra.
Bra, för att man kanske eventuellt förhoppningsvis hittar svar som lugnar.
Inte bra, när man hittar diagnoser som förvirrar och oroar ännu mer. Som glaskroppsavlossning. Och näthinneavlossning. Båda är sjukdomar som drabbar människor från medelåldern och uppåt. Inget om samma symptom hos barn. Vad betyder det?

Lillebror pratar mer och mer om att det är svårt att få bort "skräpet" i ögonen.
Under Bolibompa nu ikväll sa han att han ville ha glasögon så han skulle se bättre.
På kvällskvisten fick han även röda utslag i ansiktet...
Får se hur allt verkar imorron. Jag blir matt. Orolig. Helt ärligt blir jag jätteorolig...

söndag 27 mars 2011

FB för stöd

En gammal skolkamrat kontaktar mej via FB. En tjej från tiden då jag bodde i Egypten. Hon är amerikanska, bor i USA. Hon har följt vår kamp via FB.
Hon kontaktar mej för att få råd och stöd. Hennes ene son är sjuk. Tappat mycket vikt oförklarligt. Ännu vet dom inte riktigt vad som är fel. Undersökningar pågår. Det läkarna kommit fram till hittills är en ögonsjukdom, Morning Glory Syndrome (MGS), vilket kommer få pojken att tappa synen på ena ögat.
Vilket underbart namn på en hemsk sjukdom...undrar över orsaken till namnet...
Hon berättar att MGS är en genetisk sjukdom som kan gå hand i hand med t.ex. leukemi eller njursvikt.
Hon är rädd. Hon håller på att bryta ihop och vänder sej till mej för stöd.
Vad kan jag göra mer än att bekräfta hennes rädsla. Att det är normalt att vrålgråta i duschen. Att det normalt att se framtiden som ett svart hål. Att jag inte alltid var stark. Att jag fortfarande är svag. Försöker "betala tillbaka" det hon gav mej när vi hade det svårt.
Känner hennes oro. Förstår alltför väl...

Det är märkligt med FB. Underbart märkligt. Mycket är dumt också. Men tänk va! Vilken chans! Att kunna hitta stöd och omtanke på andra sidan jordklotet på ett så enkelt sätt. Underbart märkligt.

Letar efter information om MGS, men hittar inte mycket jag kan tolka på ett lätt sätt. Och inget om relaterade sjukdomar. Frustrerande. Jag vill ju förstå vad hon går igenom. Nån som vet??

Inte så särskild söndag

Man skulle ju kunna tro att en dag som denna skulle gå fort. Den har ju trots allt stulit en timme.
Man skulle ju kunna tro att en dag som denna, en söndag, skulle spenderas glatt lekande med barnen, som jag saknat.
All energi har tyvärr gått åt till att hindra mej själv från att få utbrott efter utbrott.
All energi går åt till att tänka att det ju inte blir bättre om jag blir arg.
All energi går åt till att hitta alternativa lösningar, i positiv anda, för att hjälpa/lotsa lillebror (och storasyster! grrr!) så dagen ska bli bra åt alla.
Inser att jag inte kan förvänta mej att söndagar ska vara bra bara för att det är söndag. Inser att jag inte kan bli besviken och sorgsen för en dag som inte blev som jag hade hoppats. En del dagar blir bara så; en inte så särskild dag...
Men vi har "tankat" kärlek. Det behövs. Har haft barnen klistrade på mej hela sittvilan. Bokstavligen. På mej.

To stand strong

Impulshandlade rolig potatis häromdagen. Med rolig menar jag annorlunda. Det blev en liten påse Blå Kongo.
Barnen var förtjusta. Eller jag ska väl vara ärlig och säga att förtjusningen var skräckblandad. Okänt vatten, så att säga. Kombinationen okänt och mina barn är en not so good kombination. Men med förberedelse så... Vi har alltså förberett oss sen i fredags. Idag skulle det ske!
Förutsättningarna var inte de bäst. Lillebror var sur och grinig. Spenderade en halvtimme skrikande och surande ute på gården innan jag ropade in dom för att inta lunch. Blålila potatis, kassler och broccoli. Toppad med lite ketchup. Färgglatt, kan jag lova.
Förundras över min optimism.
Och över att jag behöll lugnet.
Storasyster vågade prova. Och insåg att det smakade gott, som vanligt, trots färgen.
20 minuter senare. Efter skrik, vrål, förvisande in på rummet, kastade leksaker och tårar. Då åt lillebror. När jag matade honom.
Så nu har vi smakat nåt nytt. Vi har varit duktiga. Men vi kom överens om att vi nöjer oss med detta . Blå Kongo får bli nåt för framtiden.

lördag 26 mars 2011

Den flygande mattan

 Mycket skräp visas på Bilibompa. Det var bättre förr, liksom... :)

Men det finns mycket bra också. Som Den flygande mattan.
Sorgligt nog var det sista avsnittet ikväll. Så vi passade på att ta ut svängarna ordentligt!
Glitterskorna på. Piano och mikrofon fram. Här ska sjungas!

Sjunga högt!


 
Shejka loss!


Å självklart deltar alla!

Tårta

Idag har det firats. Först en faster som fyllde 75. Smörgåstårta och gräddtårta.
Sen min svägerska. Kombinerat födelsedags- och förlovningkalas, eftersom brorsan slagit till och friat! :)
Tårta tårta tårta...så nu mår jag som jag förtjänar...urk...

Hann med ett snabbt besök på en barnloppis också. Fyndade en sandlådegrävskopa. En sån där man sitter på och kör med spakar. 40 pix! Den gräver just nu gropar i gruset utanför garaget.

Trött. Översockrad. En tupplur hade varit passande. Men...snart dags för kvällsmat...bara att släpa sej iväg till köket...

fredag 25 mars 2011

Lilla hunden

Exet ringer och har lätt panik. Bästa, sötaste hunden har ont. Hade vrålat rätt ut när han skulle sätta på reflexselen. Och sen igen när han tog av den.
Får ont i magen. Hör att exet också har det. Bästa hunden... Han hade i alla fall känt överallt. Livrädd att hitta nån knöl.
Men det är ju ändå vinter. Och väldigt halt. Så jag frågar om hon kan ha halkat? Sträckt sej kanske?
Då ramlar det på plats. Dom hade varit till skogs igår. Exet på skidor. Hunden helt lyrisk och hysteriskt springande i skoterspåret. Plötsligt hade hon hoppat ut i snön bredvid spåret för att kunna springa förbi. Frambenen sjönk genom skaren och hon hade nästan gjort en kullerbytta, med frambenen fast i snön. Så där har vi nog boven i dramat. Gamla tanter på 10 år bör ej göra kullerbytta med tvärstopp. Stackars lilla hunden. Och stackars ex. Förstår att han fick panik...för det fick jag.

Hockey ---> päron på ett kick...

Åker glad i hågen till exet för att hämta barnen. Glad med trött... Det har varit en bra vecka.
Väl där får jag en chock. All energi som finns kvar får ägnas åt att bita mej i tungan. Exet har haft vänligheten att ta lillebror till frisören. Den frisören som verkar tycka att "one style fits all". Den frisör vars "one-style" alltid fått exet att se ut som ett päron. Så ock sonen...
Jag som sparat och sparat för att få till en riktig söt hockeyfrilla på honom...
Jo, det växer ut. Jo, jag vet att det var av ren välmening. Men...det finns liksom andra frisörer!!!

Ena brorsan kommenterar på FB: "Det är inget fel på hur han klipper. Han kan det där, samma typ av frisyrer varje gång, så har det alltid varit och förmodligen kommer det så att vara. Det är ju klockrent egentligen, spelar ingen roll om man är pojk eller farbror, han klipper lika frisyr. Man vet vad man får lixom..."
Gränsen mellan geni och tok är ju hårfin...sägs det ju...




Orsaken till att exet tyckte klippning var ett bra alternativ har jag nämnt förut. Eller kanske snarare min oro. Lillebror har ju lagt sej till med nån sorts ticks - drar handen över ögonen, som för att ta bort en för lång lugg. Nu finns det ingen lugg... Blir inte ticksen bättre ska vi besöka BVC eller läkare för att kolla synen ordentligt. Lillebror sa ju förut att han tog bort myror. Kanske är det nåt ändå...

Tipsar

Om man kryper till sängs varje kväll vid 21-tiden och halvdåsar med TVn på till ungefär 22, då är chansen stor att man vaknar (av sej själv!) vid 6 och är skapligt pigg. Faktiskt! Jag har provat under en ganska lång tid nu. Är i chock....! Hoppas det håller i sej... :)

torsdag 24 mars 2011

Återfall

Mitt i en fikapaus med trevlig ny bekantskap händer det igen. Ett trevligt samtal som glider in på storasyster. Självklart. Min nya bekantskap har undrat och funderat. Både på hur det är med storasyster och hur det är/har varit med mej.
Så där sitter jag med kaffekoppen. Känner att nu, nu brister det. Och det gör det. Tårarna rinner. Snoret rinner. Rösten darrar. Kinderna färgas svarta av den förbannade vattenlösliga mascaran. Sån mascara jag inte vågat använda på flera år. För att jag vet att mina kinder lätt blir blöta av tårar...på en halv sekund. Det har passat bättre med vattenfast...kanske dags att återgå till den igen...man gråter lättare då...mer okomplicerat...
Vänlig ny bekantskap. Som säger att det är okej att gråta. Som ber mej gråta. Som förstår.
Vi pratar länge. Om allt. Om inget. Om sorg. Om smärta. Om att dra sej undan. Om att finna kraften att kliva fram igen. Olika upplevelser, men samma känsla.
Skönt att släppa lite på trycket. Ett övertryck tydligen, för tårarna vill liksom inte sluta rinna...

Men det har varit en bra dag. Givande på många sätt. Jag är nöjd.

onsdag 23 mars 2011

Fritid

Inte för att fritid är nåt jag har mycket av nu, vilket märks på bloggen... Men det finns faktiskt viktiga saker med fritid också. Som hur man smörjer sej. Och med vad. Och hur det luktar.
Min näsa och dess funktion är kräsen och gillar inte allt. Starka lukter går bort. Det kan gärna lukta mycket, men får inte vara starkt. Då blir det kli, nys och tankar som tänker på de där små vita allergitabletterna.

Att det luktar gott gör det också enklare att smörja in min torra, små lortungar. Favoriterna för tillfället är dessa.
"Vill du vara lingonsylt eller chokladbit?" En sån fråga gör det hela till en lek. Jag lovar :)
Den vita smala i mitten är bara till mej. Nån "underverksmedicin" för trötta påsar under ögonen. 
Om den funkar? Kanske. Om man använder den...
Allt från Dermoshop

Arbete

Helt utpumpad. Och korvstoppad. Eller pumputad och stoppkorvad. För det är mer så det känns.
Men nöjd. Och glad, för att jag fått en massa feedback och hjälp av en besökande kollega, min teamledare.
Vilket roligt ord! Teamledare. Kan fortfarande inte riktigt fatta att jag jobbar "privat", med en organisationsuppbyggnad jag aldrig mött tidigare. Bara en sån sak gör det intressant! :)

tisdag 22 mars 2011

Not so much lady

Små saker man kan bli oändligt arg för:

Så går det när man har bråttom ur bilen, har bästa stövlarna (med dragkedja) och nya strumpbyxor...
Kanske kan det ev också ha påverkat att jag inte har förmågan att stiga ur en bil "ladylike" med benen ihop...
Hade jag hållit ihop benen hade jag sluppit nästan en hel dags irritation. 
Hade jag varit lite mer "ladylike" hade jag nog dessutom haft ett sånt där litet sy-kit i väskan...ett sånt där sy-kit en "not so much lady" stjäl på hotell. Vilket borde betyda att jag skulle ha haft ett!...?

måndag 21 mars 2011

Påmind

Blir påmind. En vän lägger upp ett gammalt kort på FB. Taget några dagar innan den där hemska dagen när vi fick veta att storasyster var sjuk.
Hon skriver vid kortet: "Snart två år har gått sedan kortet togs...några dagar senare uppdagades det otänkbara...idag såg jag dessa tjejer på samma ställe...glädjetårarna rinner - och tackar för livet, må lyckan fortsätta!"

Blir påmind. Minns mina tankar under dagarna innan jag tog tag i att kontakta sjukvården. Hur jag trodde det var en förstoppning i tarmen. Det fanns ju inget som tydde på att hon var sjuk. Inte så sjuk... För vem f*n tror att en knöl på magen uppenbarligen måste vara cancer!?
Det är nyttigt att bli påmind. Om att det finns dom som ser och minns fortfarande. Långt efter att jag trott att allt fallit i glömska...
Jag vet att ni minns. Men ibland glömmer jag av det...

Vuxen!?

Shit vilken dag! Vilken ego-boost!
Känner mej gladare än på länge. Idag tror jag på mej själv! Idag kan jag! Jag känner mej vuxen!
Idag har jag fått träffa kollegor. Och närmsta chef. En jättetrevlig chefa.
Tänk va...dom tror på mej! Trots att dom inte känner mej! Att få bekräftelse och uppmuntran från okända...vet inte när det hände senast...
Just nu känns det som jag hamnat helt rätt. Stämningen och stöttningen på/från företaget verkar helt enorm.
Och jag är inte nervös. Mår inte illa. Känner verkligen att jag kommer fixa det här. Kanske får detta bli ett inlägg jag får gå tillbaka till och minnas känslan i, den dag det inte känns lika bra. Men just nu, idag, är jag stark!


Sjung å skråla för full hals nu! Det gör gott för själen!

söndag 20 mars 2011

Förbereder

Försöker förbereda mej inför morgondagen. Tyvärr verkar det svårt... Får inte igång varken dator eller mobil. Har inget lösenord till intranätet. Bläddrar förtvivlat i de papper jag fått. Svårt att få en överblick.
Jag bara hatar att inte kunna planera vad jag ska göra! Men det löser sej säkert.
Morgondagen är i alla fall klar. Planeringsklar.
Gjort ett snabbt besök i lokalen också. Piffat lite. Gjort det välkomnande. Tur det finns grejjer...den som spar h*n har! :) Nu känns det bra. Har gjort det jag kan med mitt eget i väntan på inköpta grejjer och attiraljer som anländer snart, hoppas jag.

Men!? Nu tror jag bestämt nån ropade på mej!? Jaaa...det var visst solen! =)

lördag 19 mars 2011

Tiden går...

Tråkiga nyheter...ledsamma... Min gammelmoster har dansat vidare.
Nu får hon spela bingo hela dagarna. Och poker. Och krama sin man. Och mormor, hennes syster. Och gammelmormor och gammelmorfar. Och säkert också morfar...

Det var länge sen vi träffades. Hon bodde i Stockholm. Men jag tänkte på henne ofta. Försökte i alla fall hålla kontakten med jul- och påskkort...
Den närmaste gamla släkting som fanns kvar. Alltid glad. Skrattig. Så kommer jag att minnas henne. Vacker och glad.
Men det gör inte sorgen mindre...så jag låter tårarna rinna ett tag till...


Att ha halva släkten i Stockholm är trist. Man träffas så sällan. På senaste år mest på begravningar...
Är så tacksam för FB så man kan ha lite kontakt och få lite koll på varandra. Dom känns inte lika långt borta då.

Vurpa

Det är märkligt hur fort man sprätter upp. Trots jordens dragningskraft, är jag säker på att det går fortare upp än ner.
Träffade en isfläck igår. Med skon. Samma sko som en nanosekund senare visade sulan för solen. En halv nanosekund senare stod jag upp igen.
Idag har jag ont. I handleden som tog emot. Och i ryggen som säkert spändes som en fjäder både på ner- och uppfärd. Men inget är då av. Bara ömt.
Känner att dagens alla måsten får ligga på is (!!!?). Jag ska ligga på soffan.

fredag 18 mars 2011

Jaha ja...

Barnen var upp tidigt. Lekte som änglar på rummet. Länge. Utan att bråka.
Nu upptäckte jag varför. Dom har jobbat. Säkert väldigt hårt. ALLA leksaker ligger i lillebror säng...inlindade i allt som går att lindas med...

Dag 1 :)

Första dagen på nya jobbet! Fix och trix. Inköp av en del saker. Möblering.
En hel del småfnissning från min sida, när min introducerare undrar om det finns Dollarstore i byn. Eller Hertz. Eller Avis. Eller Statoil. Eller tygaffär. Osv. Gissa vad svaret på dessa frågor blev... =))))

Helgen får ägnas åt genomgång av en hel del material. Info på intranätet. Och säkert en hel del funderande.
På måndag blir det i alla fall halvdag utbildning. I Mora. Då kan det hända att jag får kombinera nytta med nöje! :)

Känner mej lugn. Detta kommer bli bra.

Å lillebror är lyrisk. Gladast av alla. "Nu när du får mycke penningar får du köpa leksaker åt mej. För jag har så lite saker att leka med..."
Jo tjena! Lortungen... ;)

torsdag 17 mars 2011

Gräm på hög nivå!

När storasyster var bebis hittade jag en bilstol jag ville ha på nätet. (Hittade den igen när det var lillebrors tur.) Eller det var väl egentligen klädseln jag ville åt. Trots att märket var ett världsomspännande märke, Britax, var det omöjligt att få tag på samma klädsel i Sverige. För jag mailade självklart och frågade! Nåt om olika säkerhetsföreskrifter bla bla bla... Och modellen var självklart inte exakt lika som i Sverige. Nåt om only in America...
Nyss fick jag mail från barnbutik. Döm av min förvåning! Nu finns den visst i landet!!! Gissa nivån på "gräm"!!! Jag var tydligen 5 år före min tid...

Nästan så det vore värt en till unge... Nej då, absolut inte! Men syrran kanske blir sugen, så jag i alla fall får känna på den och se den IRL... =)

Veckans ramsa

"Mamma mia, tuttarna klia!"
Lite småkul första gången...men efter en vecka... Två barn. Samma ramsa. Du kan ju bara gissa hur många gånger jag hört det...oändligt antal gånger...

Klar

Då var sista dagen som dagispersonal gjord. Imorgon börjar nya äventyr.

Ett äventyr som nya arbetsgivaren tydligen tyckte skulle börja redan idag med möbellyftning från lastbil. Men se, den gubben gick inte! Stackars lastbilschauffören fick göra det själv. Jag jobbade ju! Det enda jag lovat var att låsa upp om dom kom efter jag slutat. Ska nog fråga imorron hur dom menat egentligen... Nog för att jag är glad för nya jobbet, men att jobba utan betalt är inte precis min melodi. Särskilt som jag redan jobbade på annat ställe.

Dagen började med ett morr. Fläkten i bilfan går på fullt ös hur jag än vrider. Den fläkt som jag fick lagad för lite mer än ett år sedan för dyra pengar. Var in på verkstaden imorse och frågade om det var garanti på grejjerna!? Svar: "Vet ej. Vet ej vad det kostar. Vet ej vad som är fel." Blev alltså inte mycket klokare. Och fläkten blåser... Ska lämna in bilen på måndag för koll. Har i alla fall ingen som helst lust att betala närmare 3000kr igen!

onsdag 16 mars 2011

Kvällsmat

Yogurt med...nej förlåt, jag menar i havrefras.
Ajderbracka... :)
(krångelpelle på svenska)

Trångt

Nån gång i början på 70-talet byggdes ett dagis i kommunen. Det dagis där jag gick när jag var liten. Säkert ultramodernt och väl anpassat till de behov som fanns.
Detta dagis är ett av de ställen jag jobbat på nu på slutet. Många minnen. Minns var långbenspindlarna fångades. Var det fanns flest nyckelpigor. Hur vi grävde fram jättebra lera uppe på kullen. Lyktstolpen jag slickade mej fast på. Skorporna i personalrummet som man kunde få smaka om man hade tur! :)

Detta dagis har avdelningar anpassade för mellan 12-15 barn. Nu är antalet uppe i 21.
Säger det dej nåt? Förstår du ljudvolymen? Fattar du svårigheten med att kunna dela upp barnen i lagom stora grupper? Förstår du personalens "desperation" när det under över en månad inte gick att gå utomhus pga av alldeles för många minusgrader?
Vad blir det för arbetsmiljö för barn och personal, tror du?
Som grädden på moset undrar ledningen hur det kommer sej att vikariekostnaderna stiger. Och uppmanar (beordrar?) därför personalen att inte ta in vikarier om det inte verkligen behövs. Personal som blir sjuk har därför ett ständigt dåligt samvete. Dom kostar ju för mycket. Och ordinarie personal går på knäna...
En ansvarig politiker har nyss varit på besök. Fått information. Säkert inte för första gången...för detta är inget nytt problem! Får jag gissa att inget kommer hända... För det är ju bara barn. Att se det långsiktigt - att en bra miljö och bra förutsättningar nu förbättrar inför framtida skolgång - tycks inte existera. Sorgligt...

tisdag 15 mars 2011

Levande igen

Trött, men med en efterlängtad liten solbränna i ansiktet. Snart kanske man börjar se levande ut igen efter vinterns blekgula nyans! En klar fördel med att jobba inom barnomsorg - man får vara ute! Idag har stor del av dagen spenderats ute i solen. Denna dag som började med -20grader (till min stora chock!) men snabbt letade sej upp över nollan. Härligt!

På den personliga fronten då. Ja...allvarliga samtal med barnen om vilka lekar som inte bör lekas. Vad som direkt ska rapporteras till närmsta vuxen. Vad man säger nej till. Med stora bokstäver NEJ.
Inget har hänt. Troligtvis. Men efter ett samtal med närstående togs diskussionen i alla fall. Utifall att... Det är väntat. Det är i den här åldern det händer. Jag har erfarenhet. Jag vet. Många år på fritids ger det. Erfarenhet. Väldigt bra att ha i bagaget!

måndag 14 mars 2011

Helt halvchockad

Hela dagen har jag gått med telefonen i fickan. Väntat och väntat. På telefonsamtalet med stort T. Det som skulle ge mej svaret på om jag fått jobbet eller inte.
Till slut ringde jag själv.
Och...JAAA JAG FICK DET!!! Tjohooo!
Redan på fredag börjar jag. En dags intro, sen drar allt igång på måndag!
En dags intro...istället för en vecka som de sa först. Ja ja...det blir vad det blir.

Jag har alltså fått jobb som coach. En privat aktör som jobbar åt AF. Målgrupp: De som står lite "på sidan om".
Hur jobbet ska gå till har jag bara en halv aning om. Mer info på fredag alltså.
Men det är ju det här jag har utbildning för. Det ska gå bra. Det SKA det!

söndag 13 mars 2011

Då var det klippt...

Efter att ha sett ut som Brolle i två dagar...
(Fotograf-Lillebror: "Men mamma, le då!!!" )

...bestämde jag mej för att nu får det vara nog!

Jag klippte till! 
Att klippa luggen är ingen lek. Särskilt när sagda lugg innehåller minst två motsträviga, åt olika håll strävande, virvlar. 
De håll virvlarna strävar åt kan du se på bild 1...
Hur man än klipper blir det aldrig rakt eller som man tänkt sej.
Tur att jag har frisyr av typen ruffsig. Imorron kommer det förhoppningsvis se ut som vanligt ---> ovanligt okammat.

A message for the South

Ännu en dag när jag praktiserar tålamod. Drar övningen till sitt yttersta... Djupandas alltså.
Har i alla fall lyckats få ut dom en stund nu på fm. Utan skrik och tandagnissel.

Storasyster på åktur i spåret.

Nej, just det. Lillebror åker INTE. Absolut INTE. Han trivs bättre här. Bredvid bajset. Bambis bajs.

I jakten på den perfekta istappen skyrs inga medel. "Lyft högre, mamma!!!"

Så ni där nere i söder, som visar bilder på bloggarna där gräset är framme:
Nej. Vintern är inte slut...som ni kan se... Ja e int bitter...bara lite kanske :)

Lika idag

Gårdagen spenderades med skorna på. Inomhus. 
"Mamma...ja ska aaaldrig smussa ner dom här fiiiina skorna..." säger lillebror.

Det första jag hörde i morse (ännu tidigare än nu och innan jag slagit upp mina blå) var "Ska vi sätta på oss dansskorna?"

lördag 12 mars 2011

Mello FINAL

Det enda positiva jag kan säga om The Moniker är att jag gillar hur han lyckas hoppa upp på gåbandet utan att ramla. Detta eftersom jag ganska nyss sett ett avsnitt av TopModel där dom inte lyckades lika bra...
Kommer säkert att lalla med i detta bottennapp när den spelas på radion, men jag gillar den INTE!

Kan fortfarande inte smälta att rockers med hästsvans tydligen ska ha pösbyxor anno 1980...

Saade bör växa till sej och komma ur målbrottet.

Swingfly ÄR bäst. Punkt.

Gråter en skvätt när jag ser eftershowen... Christer Sjögren som rocker, med Scorpions på t-shirten... Det riktigt sliter i bröstet och jag mår illa...

Och brorsan har "förstört" Adam Alsing... För ja, han ser verkligen ut som Christer Glenning... =)))

Väntar nu på att det hela ska ta slut så jag får hissa eller dissa!
..................väntar..................väntar....................väntar.........................> > > > > > >

Åååå lite ögongodis i form av söt långhårig hårdrockare! Yes! Raderar nästan skräckbilden av Christer...

..................väntar..................väntar....................väntar.........................> > > > > > >

Nu då...............Men jag tror jag spyr...lite grann i munnen i alla fall... Glassplitter i Eurovision alltså...

Sällskap


Sällskapet jag skulle ha under Mellot har...avvikit...typ...
Ungefär prick klockan 20, när det började alltså, blev det plötsligt alldeles tyst...

Solsken

Det har varit en dag som förvånat mej. Förvånat mej med allt tålamod jag tydligen har.
Lillebror vaknade på fel sida och har varit ett under av gnäll och skrik. Men jag har varit lugn som en filbunke. Textbook-mom. Gjort allt rätt. Ignorerat oönskat beteende. Uppmärksammat och berömt det positiva. Nu byggdes ju inte Rom på en dag...men jag måste ändå skriva detta för att berömma mej själv :)

Vi tog en tripp till affären för att köpa lördagsgodis och besöka återvinningsstationen. Min lilla hjälpare fixade så bra så! :)

Sen fick vi hem en glad storasyster som åkt skidtävling och fått pris. En present hade hon köp också. Till mej! En vacker näckros. Och en glittrigt kort där hon skrivit: "Till mamma. Jag älskar dej." Min gofis!

fredag 11 mars 2011

Kreativitet

Måste bara göra ett inlägg med anledning av kvällens Skavlan.
En av gästerna, Ken Robinson, en "specialist" med många tankar om utbildning. Han menar att skolan dödar kreativiteten. Att unga barn är öppna och ser inga hinder - något som försvinner med åren. Kan det alltså vara skolan som på ett vis dödar fria tankesätt? Dödar den kreativitet som behövs mer och mer för att vi ska kunna "överleva" i dagens samhälle. Ett bra betyg, en examen, räcker inte längre...

Jag uppfattar det som att han tycker det finns (borde finnas?) andra sätt att lära sej. Att undervisning i olika ämnen skulle läras ut "bättre" om ett mer kreativt undervisningssätt användes. Ett "friare" tänk, som skulle passa barn/ungdomars sätt att tänka. Han pratar bl.a. om att musik och matematik ligger nära varandra.
Högerledarna från både Norge och Sverige sitter med under pratstunden. Jättebra att det fanns politiker på plats! Jag uppfattar det dock som att dom inte uppfattar det jag uppfattar. Dom ser "kreativitet" som ett skilt ämne. Inte som integrerat i alla ämnen. För dom verkar kreativitet likställt med musik, dans, konst. Punkt.

Mr Robinson tycker även det verkar som en ADHD-epidemi drabbat samhället. Alla som inte kan sitta still och inte lär sej på samma sätt som andra blir klassade. Jag förstår hur han menar. Och precis som han, säger jag inte att det inte finns ADHD. Men det behövs nog ett mer kreativt tänkande för att möta andra tankesätt och låta alla hitta sin plats, sitt ställe att växa, sin kapacitet.

Mr Robinson förespråkar bättre utbildning och mer resurser till lärarkåren. Tjohooo! Vilken underbar värld vi skulle kunna ha om det gick i uppfyllelse!

Åååå vad mycket tankar som snurrar just nu! Svårt att få rätta orden, mitt tänk, på pränt alltså :)

Finn fem fel

Kolla va! Får dom verkligen göra så här!?
(Ja, jag äter godis. Det är ju ändå fredagsmys med lillebror.)
Köpte en favvo. Dragster hallon/lakrits. 
Men nu börjar jag fundera på om detta kan klassas som en orsak till reklamation!? 
Man måste ju stoppa en av varje färg i munnen. 
Och nu går ju inte det...

Vår i mitt fönster

Underbart solig dag! Och alldeles vitt överallt! En dag som denna saknar jag skoterturer och grillning i nån solig backe. Får trösta mej med att jag får vara ute i solen och köra in ved :)
I mitt köksfönster växer det så det knakar i äppelkvistarna. Spanar in några knoppar, så snart blommar det nog också!


På em kommer det mer solsken - barn. Tyvärr bara ett. Blondinen. Brunetten ska på skidtävling imorron, så hon blir hemlevererad efter det.
Kanske ska jag försöka få Blondinen att prova skidorna också... Får han göra det i lugn och ro imorron utan storasyster kanske det går vägen :)

torsdag 10 mars 2011

Rätt ska vara rätt!

Besviken som få var han, lillebror, när storasyster fick sina klänningar. "Får inte ja nå nya kläder?" undrade han med surläppen ute.
Men se det får han ju visst det!
Å glittriga, blanka basketkängor till dom båda! Silver till lillebror och grönt till storasyster. Nu hoppas jag bara att det var den färgen hon till slut bestämde sej för... :)

Gissade rätt!

Jag ÄR trött som få! Precis som förutspåddes i den arla morgontimmen...
Trött i huvudet. Trött i kroppen. Och framförallt TRÖTT PÅ SNÖ!!! Å mer kommer det...
Att börja dagen med snöskottning, för att sen få göra om det vid hemkomst är inget drömscenario. Säkert måste jag ut en gång till innan läggdags. Snålar in och ringer traktorn imorron istället....

För tidigt

Vet inte riktigt hur jag tänkte igår när jag ställde larmet. Men jag var hur som helst uppe alldeles för tidigt... Så tidigt att jag hunnit skotta gården utan att stressa. Alldeles för tidigt alltså. Men i och för sej bra. Gårdagskvällens traktorskottning syntes knappt.
Idag blir en lång dag som timvikarie. Ska gästspela på två avdelningar, varav en för första gången. Det betyder nya barn, nya rutiner, nya testningar. Men det kommer bli kul! Gissar att jag är trött som få till kvällen... :)

onsdag 9 mars 2011

Förvånande?

Flera kvällar har jag ryckt till och tänkt: "Va!? Hörde jag rätt??"
Idag var jag bara tvungen att surfa runt lite och försöka hitta svaret. Och jo...jag har inte missuppfattat det. Jag har hört rätt.
I "slaget om dejtingsajterna" har en sajt nu tagit fasta på en lite annorlunda infallsvinkel.
Deras "slagord" är:  
"Gör livet levande - ha en affär"
Sveriges första datingsida för gifta och samboende. Du sätter gränserna, står det bland annat på första sidan.
Jag vet inte riktigt vad jag ska säga... Dom kontrar själva med att på de andra dejtingsajterna ljuger många om sin status. Kanske det...säkert.

Är det moraliskt rätt att i media uppmana till att ha en affär.
Är jag en moraltant som tycker det är fel?
Blir livet levande av att ljuga?
Är det kanske inte bättre att gå vidare...bryta upp...och istället med gott samvete registrera sej som singel...?

Och nej. Jag tänker inte länka till sidan.

Å så var det det där med våren...

...vart tog den vägen?
En hel dag med vräksnö av blöt kvalitét...

Tvungen

Ja, jag var då bara tvungen att köpa den. För den var ju så god då när den fanns förut. Nån gång när jag var i tidiga tonåren, tror jag. Kanske har den funnits länge på hyllorna, vad vet jag, men nu såg jag burken - Cherry Cola.

Tyvärr smakade den INTE så gott som jag mindes det...men det kanske var lika bra :)
Eller var det så att jag inte ens då tyckte den var god...? Var det Fanta Black/Orange (eller vad den nu hette?) som var den goda!?

tisdag 8 mars 2011

Äntligen provsvar!

Nu då äntligen ringde läkaren från Falun. Storasyster lungröntgenresultat (och allt det andra) har dubbelkollats i Uppsala. Utan anmärkning! Skönt att äntligen få höra det. Pustar ut för denna gång... Nästa koll blir ungefär i mitten av maj.
Ett år av tremånaderskoller avklarat.

Luras lite

Vädret biter bra på snön. Den minskar hela tiden. De varma, solig dagar som varit gör att man längtar ännu mer.
Förra veckan tog vi in några grenar från det gamla äppelträdet. För att försöka lura fram våren lite. 
Nu har knopparna börjat kika fram!

Å fönstret är inte så skitigt som det ser ut! :)

måndag 7 mars 2011

Abstinens

Tröttmössan är djupt neddragen. Lång dag på nytt dagis. Eller, nytt å nytt...ganska gammalt, eftersom jag lämnat och hämtat mina egna barn där i 4 år, så personalen kände jag ju i alla fall :)
Nya barn, nya namn, nya viljor att lära känna. Jättekul! Men det tar på hjärnan att komma in på nytt ställe.
Efter en helg med mycket kaffe blir det dessutom kännbart att man liksom har ett beroende... :)

söndag 6 mars 2011

Köttfärslimpa

Man tager vad man haver!
Gjorde köttfärslimpa med ananaskross idag. Blandade också i såsen från pizzan jag gjorde igår.
Det fanns mer än nog kvar i burken, eftersom jag mest vill ha ketchup på när jag gör pizza :)
Det blev en kanongod "limpa"! Lite BBQ-smak som jag gillar!

Mot mina principer

Jag gillar inte svensk film. Men...ibland avviker jag från principerna. Då, när det visar gamla klassiker. Som ikväll! Potatishandlaren. 
Jag säger då bara det. Potatishandlaren.
En film som får en att skratta högt för sej själv.
Film som får en att minnas och le. Det är bra film. Som till exempel när man ser en sån där gammal soffa :)
Hoppas du hann med att se den!

Bänkad

För första gången på jag vet inte när, missade jag starten. Bannade mobil...som inte larmade...
Men nu är jag på plats! Bänkad framför Vasaloppet. Precis som det ska vara!

lördag 5 mars 2011

Mello-bedömning nr 5

Recension av kvällens Andra chansen-bidrag

Duell 1
Jenny Silver - låter som ABBA. Gruppen. Inte sillburken. Men hon blänkte precis som en sill...
Love Generation - kanske är låten bra, men jag kan inte se annat än en grupp som är sammansatt av nån som tyckte det skulle var hippt och coolt med en medlem "i varje färg"... Dessutom undrar jag varför jag inte har en sån där synvilledräkt!? Då kanske jag såg smalare ut!?
Resultat av duellen: Jaha ja...

Duell 2
Loreen - riktigt bra låt! I alla fall i refrängen. Helt i nutidsanda.
Sara Varga - Lisa Ekdahl...bläää...och en sån där klänning hade Lisa aldrig satt på sej...passar inte min stylist-blick... ;-)
Resultat av duellen: NEEEEEEJ!!!

Duell 3
The Moniker - herregud...kanske bättre om man slapp titta på eländet...å jag som precis satt på mej glasögonen...tur det sker så sällan att jag knappt ser nåt ändå...
Linda Pritchard - var det inte hon som skulle nakenchocka TV-publiken? Jag väntar fortfarande...och väntan tar liksom udden av låten...
Resultat av duellen: Oh my god... :-/

Mellansnack 
Vet du förresten hur svårt det är att skriva utan att använda höger pekfinger!!!??? Det pekfinger som gör ont och pryds av ett Baloo-plåster... Får skriva om varannat ord för att jag missar tangenterna. Långfingret, som jag måste använda istället, fattar inte att det ska trycka på andra tangenter än det är vant vid...

Duell 4
Shirley's Angels - upphottad schlager...med en massa hårsvajjande headbangande. Å Shirley kan sjunga, men inte dansa.
Pernilla Andersson - helt okej, men inte i detta sammanhang...
Resultat av duellen: Jaha, det var tydligen rätt sammanhang...

Slutresultatsbedömning
JÖSSES!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Varför blir jag ens förvånad...

Eftersnack
Ja, kanske är jag elak. Kanske är jag ironisk. Kanske får alla tycka vad dom vill.

Lördag hela dagen

Jisses vilken blåst det varit idag. Vårvindar friska, och jag överdriver inte.

En närapå bort- och urblåst jag.

Inte mycket gjort idag. Strykt kläder. Besökt loppisgallerian och fyllt på. Hälsat på pappa och kusin. Fikat.
Alldeles skakis när jag kom hem. Snabbare än blixten gjorde jag pizza.

 
Ny smak på den tillhörande såsen. Riktigt gott!

Nu är enda sorgen att det enda söta jag hade i skafferiet lades på sagda pizza - burkmandariner.
Och hade jag inte varit så skakis och hungrig vid tillagningen hade jag kanske inte haft Baloo på höger pekfinger just nu...
...konservburkslock är vassa...


Ouch...

fredag 4 mars 2011

Pust!

Förvånar mej själv! Jag ÄR bra på att prata om vad jag kan! Jag är inte negativ! Who knew!? ;-)
Jag har alltså klarat mej igenom en anställningsintervju. Med bravur tycker jag! För om jag inte efteråt känner att det var mer jag skulle ha sagt/berättat, då måste det ju ha gått bra. Från min sida sett i alla fall. Jag ångrar inget jag sa. Jag överdrev inte. Om jag sen inte är den dom vill ha, är det i alla fall inte mitt fel.
Nu håller jag tummarna att den andra dom ska intervjua inte är lika bra. Inte har det kontaktnät jag har. Inte har den kunskap jag har.

Intervjun skedde på ett fik. Ett fik med dämpad belysning. Tack för det! Då kanske han inte såg hur varm jag var! Kinderna hettade och jag trodde jag skulle börja koka! =)))

Nu är jag sval igen. Och ensam. Barnen har blivit hämtade. Det är tyst. Och lugnt. Skööööönt!

Nervös

Nästa fredagens möte blev idag. IDAG ska jag alltså på anställningsintervju! Gaaaah!
Bästa kusinen beordrar mej att upprepa detta mantra: "Tjohoo! Tjohoo! Tjohoo!" när jag sitter där och pratar. Fast kanske inte högt, utan i huvudet... :)
Nervös. Men det känns ganska bra. Bättre. Det blir vad det blir. Jag kan inte vara nån annan än mej själv och om det inte duger, så må det så vara.

Håll tummarna!

torsdag 3 mars 2011

YES

Nej, jag står inte och ropar YES av lycka. Jag suckar och gnider in YES.
Att sätta på storasyster nyaste klänningen med vingar en dag när det serveras mat med tillhörande ketchup på dagis, visade sej vara en inte så bra idé. Sagda vingar hade tydligen en tendens att placera sej mellan munnen och ketchupen...alternativt sågs dom som väldigt lägligt placerade servetter...
Men fin var hon! Och att mamman får lida pin ska väl ses som en parentes i det stora hela :)

YES is da shit! Även på vingar!

Märke: the BRAND
Beställd från: Oii design

Övar

Bakar negerbollar med barnen och passar på att öva mej. På tålamod och överseende.
Det är inte hela världen att det sprutar pärlsocker över halva köket.
Lillebrors ständiga fingerslickande för ju bara över samma dregel i bollarna som det dregel han pussar mej med.
Det finns sop. Och dammsugare.
Barnen är nöjda. Dom ser fram emot en smaskig efterrätt efter middagen. Förhoppningen är att denna tanke gör att dom äter duktigt med mat också.

Tänker på hur märkligt det är, det där med tålamod hemma. När jag jobbar på dagis funkar jag inte på samma sätt. Då är det naturligt att "pyssla nu - städa sen". Varför är det så svårt att tänka lika hemma!? Det är ju omöjligt liksom! Barn kan inte både pyssla och städa samtidigt. Inte ens jag kan det ju... :)

onsdag 2 mars 2011

!!!???

Mitt i min jobbdag hände det! Mitt i mellis. Mobilen ringde och jag fick halvt om halvt erbjudande om jobb! Mitt i mellis! Bad att få bli uppringd senare. Och det blev jag.

Nu blev det mycket att fundera på. Mycket att undersöka. Vill känna mej säker. Passar detta verkligen mej? Är jag rätt? Kan jag leverera?

Syrran tycker jag ska slå klackarna i taket och vråla tjohej! Baka mej själv en tårta.
Men det var det här med självtilliten. Nu har jag lite mer än en vecka på mej att jobba på det. Nästa fredag ska vi träffas.
Å jo, jag är glad. Det finns människor som verkligen tror på mej och min förmåga. Som rekommenderat mej. Ska fokusera på det. Andra har tillit till mej!

Tidigare än beräknat...

När man inte ska börja jobba förrän kl 10 och därför har larmet ställt på halv 8.
När man ser fram emot en sovmorgon, för att barnen i två dagar varit duktiga på det.
När man hoppas att storasyster tänker sova lite längre än vanligt.
DÅ kommer lillebror (!?) strax innan klockan 6! Och är jättepigg. Han!? Som gärna sover till 8!
Gäsp...

tisdag 1 mars 2011

Att sålla

Konstaterar att det där med att granska kommentarerna innan publicering, när man bloggar för sin butik, är en riktig bluff. Enligt min mening.
Hade lite kritik mot en web-butik jag handlat från. Inget elakt. Inga dumma ord. Bara konstaterande om hur min order behandlats, feedback från kundtjänst, leveranstid o.dyl.
Den kommentaren blev aldrig publicerad.
Självklart förstår jag dom. Varför publicera negativ (konstruktiv) kritik!?
Men jag lär mej varje dag...att ta web-butikers nöjda kunders referens-kommentarer med en nypa salt...

Skoterspåret

Borde väl lära mej att kameran ska med jämt. Inte ens mobilen låg i fickan!
Vi har varit ute på promenad i skoterspåret. Storasyster skulle på upptäcktsfärd för att komma på vad hon ska samla på. Nåt som tydligen hux flux blev väldigt viktigt.
Vi såg en björk som höll på att klä av sej barken. Vårkänslor?
En trollgran som var så hög att lillebror nästan svimmade!
Flera björkar med stora svampar som stack ut från stammarna. Skogstomtarnas stegar?
Massa hoppe-hare-spår. Och rävspår. Har det varit jakt?
Det enda samlingsbara som hittades var en kotte. Som tappades under färden.
Härlig promenad som bjöd på en mängd "Kodak moments". Men vi får väl göra om det nån dag.

LinkWithin

Related Posts with Thumbnails