torsdag 30 september 2010

Passar på





Rensar ur nästan hälften av barnens leksaker. Dom är nu förvisade ut i förrådet. Leksakerna alltså.
Mer plats på golvet. Förhoppningsvis mindre saker på golvet.
Men stora hästen och elefanten önskades in igen. Älskar dom, men dom tar sån plats!

Det var faktiskt barnens egen idé att städa bort sakerna. Mest för att jag vägrade ta in hästen och elefanten om det var en massa annat överallt. Så det lönade sej att vägra! :)

Har urtråkigt. Lillebror är frisk. Glad, pigg och matvillig. Helt otroligt...

Passar på att rensa köksskåpen. Organisera lite. Rensa bort.
Önskar mej just nu en kastrull-lockshållare. Eller heter det grytlockshållare kanske. Nån som vet vart man får tag på nåt sånt?


Ändrade planer...

Idag skulle jag börja jobba. Skulle...
Idag är jag hemma med vård av sjukt barn.
Lillebror spydde ner hela sängen vid 22-tiden igår kväll.
Men tänk vilken tur jag har! Att jag köpte ett "nytt" täcke i måndags på Ta-tillvara. Ett Sälen-täcke i nyskick. Det behövdes nu. Det var som att jag kände på mej att nåt skulle hända...
Inget mer spy i alla fall. Men jag ropar inte hej riktigt än. Och hur som helst är det 48 timmar som gäller. Inget dagis resten av veckan.

onsdag 29 september 2010

Bra

Sista dagen som praktikant. Imorron börjar allvaret :)
Har haft mitt första samtal idag, för att få träna lite och känna om jag kan. Och tamejfasen om inte det jag lärt mej utbildningen sitter kvar i alla fall! Långt in, men kvar. Det är ju ändå 5år sen jag fick min fil.kand och yrkesexamen. Vindlande vägar under 5år, men nu äntligen får jag göra det jag vill! Får verkligen hoppas att det blir så bra som jag tror. Jag vill verkligen det!

Lillebror har haft en bra dag både på dagis och hemma.
Storasyster har inte klippt nån. Förhoppningsvis inte klippt till nån heller.
Min lilla lillasyster fyller 30år!???? Hon den där lilla, som är född -80!!!???

Enda smolken i bägaren är avundsjukan.Den som gnager i mej. Förtär mej. Rynkar ihop ögonbryn och panna. Gör att ögonen utstrålar precis det ogina jag känner.
Nej då! Skojar bara! =))))
Men jag är grymt avis på min vän som köpt valp. Mjuk, gyllenfärgad, underbar golden-kille. Vet inte ens om jag vågar åka dit å titta på underverket... Kanske försvinner han då, så där hux-flux, och dyker upp som gubben i lådan i ett litet hus i en annan liten by...
Sen, när förutsättningarna blir bättre, DÅ ska jag ha hund igen! Mark my word!

tisdag 28 september 2010

Då var det klippt igen...

Lillebror skrek och låg på golvet när jag lämnade på dagis i morse. Tänkte att det brukar ju gå över så snart man kommit utom synhåll. Men inte idag... Hade varit sur och snarstucken hela dagen. Och olik sej, tyckte en av fröknarna.
Blir ledsen att han uppför sej dumt, men ändå glad på nåt sätt. Allt det fröken berättade är ju sånt han gör hemma. Det gör att dom kan förstå mej när jag berättar. Storasyster var jämt en ängel på dagis och fröknarna fattade aldrig vad jag menade när jag berättade om hennes utbrott och uppförande.

Hade ätit dåligt hela dagen. Direkt han satte sej i bilen sa han:
"Mamma, idag vill ja ha korv med bröd."
Jag åkte direkt till Q8 och uppfyllde önskan. Konsekvensen av hungrig lillebror är icke önskvärd ännu en dag...

Väl hemma råkade jag vända ryggen till. I nästa sekund var lillebrors svarta tröjärm full av blonda hårstrån. Till slut kom det fram vad som hänt. En hysteriskt grinande storasyster drog en vals om att han råkat gå för nära hennes sax. Jo tjena... Det hysteriska grinandet säger ju allt...det dåliga samvetet... :)
Tredje gången (minst) som hon använt honom som klippdocka. Som tur är tror jag inte denna klippning syns...

Säger B!

Berättade förut att nåt kul var på gång. Jag sa alltså A. Nu avslöjar jag B:
Jag har fått jobb!!!!!!!!
En 3månaders visstidsanställning. Men det betyder 3månader med en riktig lön! *salig*
Sen är det bara att hålla tummarna för att det blir förlängt. Vilket ligger i regeringens händer.
Blir alltså statligt anställd. På torsdag. Som jobbcoach på Arbetsförmedlingen!

Nagellack

Måste bara få dela med mej! Apropå hur jag önskar att alla ska tänka!
Läs HÄR

måndag 27 september 2010

Undrar

- Varför är det så svårt att hitta en ny plånbok med mer än 4 kontokortsfack?? Är jag den enda med en tjock bunt med kort??

- Tillverkas inte barntäckbyxor som går upp till bröstet längre?? Alla jag sett är midjevariant.
Gåta: Var hamnar snön då??

Bara sånt jag undrar och funderar över... :)

söndag 26 september 2010

Jag suger!

Det var menat som en god gärning. Med god tanke bakom. Det skulle vara en hjälp. Men just det gjorde att eftermiddagen blev hemsk. HEMSK! Precis som igår...
Han tål inte att vara utan mat för länge. Blir helt vild.
Trodde att sovstunden i bilen kanske skulle lindra...tji fick jag...
Vilt skrikande. Hysteriskt grinande.
Kastade saker omkring sej. Allt som kom i hans väg. Allt han nådde.
Ger sej inte! Det finns inget som funkar!
Provat allt...
Time-out på en stol i rummet ----> böcker slängda överallt
Stränga mamman ----> mer vrål, mer skrik, sparkande ben
Det går inte att förklara...han blir som tokig... Och långsint utan dess like. Provat med jämna mellanrum - när jag trott han lugnat sej - att prata lugnt och försökt "börja om". Funkar inte...
Ringde exet och grinade "Vad ska jag göra? Hur gör du?" Han var helt frågande. Sådär gör han aldrig hos honom. När jag lugnat mej och började tänka klart förstår jag varför...det finns alltid nån där som stoppar i lillebror något med lagom mellanrum. Nån som hämtar tidigare från dagis. Hoppas verkligen att exet fattar vilken hjälp han har! Att han uppskattar det...
Lillebror valde till slut själv att gå till sängs. Kl 17, precis som igår. Utan kvällsmat. Försökte lyfta upp honom på toaletten för en stund sen. Vaknade och var lika arg som när han somnade.
Vanliga bråk klarar jag av. Bråk med lillebror när han är kontaktbar. Men blodsockerlåg unge...funkar inte...

Å jag är inte sur eller arg på dej som försökt hjälpa. Hoppas du fattar det.
Jag är förtvivlad för att det ska vara en sån balansgång! Att jag jämt ska behöva tänka på att det ska finnas mat. Att jämt behöva lämna utförlig beskrivning på hur han skall hanteras. Det suger musten ur mej...
Att försöka ignorera en hysterisk 3-åring är svårt i ett pyttelitet hus. Varken jag eller han kommer undan... Jag suger som mamma... :-(
Nej...han svälter inte ihjäl av att vara utan mat. Men sånna här bråk slår ner mej...

Lite kärlek

När jag är som mest ledsen. När jag just bråkat med lillebror i 1½ timme. 
När jag sitter vid köksbordet och gråter. Då får jag en teckning av storasyster.
"Här mamma. Den här är till dej."
"Tack...är det jag?"
"Mmmm... *ler stort* "
"Jahaaa...har du ritat en stor arg mun på mej, nu när jag och lillebror varit så osams..."
"Neeeeej! Det är ju en pussmun!"

lördag 25 september 2010

fredag 24 september 2010

Konsekvenser

Konsekvenser kan se olika ut.
Om man hämtar en jättetrött lillebror som inte sovit middag kan konsekvensen se ut så här:
- Skrik, protester, tårar...vill inte ha kläder, vill inte ha skor, vill inte kissa innan bilturen, vill bara ligga på golvet och gråta hysterïskt...

Konsekvensen utav detta kan se ut så här:
- En lillebror fastspänd i racerbilen på barn-kundvagnen inne på Hemköp...utan jacka och skor - iklädd endast tröja, långkalsonger och strumpor. I värsta fredags-eftermiddags-rusningen... Och ute vräker regnet ner...

Undrar hur många som tänkte: "Men huuuur kan hon ta ut ungen utan kläder i det här vädret???"
Undrar hur många som tänkte: "Stackars mamma...vilken kamp dom måste ha haft..."

Pucko!!!

Av en tillfällighet upptäckte jag i morse att jag är ett riktigt pucko! Som att jag inte skulle ha förstått det redan...
Ni vet det här med att fokusera på det man gör. Avsluta saker. Minnas att komma ihåg...

Saker som kan vara bra att komma ihåg:
- När man kämpat i flera timmar med att få till ett bra personligt brev till en jobbansökan och mailar in denna ansökan till den arbetsgivare som uppmanar intresserade att göra så - DÅ är det väldigt bra att inte bara skicka ett mail där man skriver "Ansökan"....man bör även bifoga filen med själva ansökan i...

Gör man inte som ovan anmodats leder det troligtvis till ett tillstånd av tillfällig panik och en massa merarbete...Trust me...

torsdag 23 september 2010

Lite känslig kanske...

Upptäcker av en tillfällighet att jag blivit bortplockad!
Från en vän-lista på FB alltså...
En som jag ser som en god vän, även om vi ses sällan. En gammal vän. En jag tycker jättemycket om.
Så när jag ser att vi inte längre är "vänner" blir jag lite ledsen...
Ibland är FB av djävulen sänt...
Jaaaa...jag är lite känslig...jag vet...var bara tvungen att beklaga mej lite för att få det ur systemet...

Lägger mej i

Har alldeles glömt...jag var ju "polis" i söndags!
På väg hem från marknaden såg jag några lortungar som hade "lånat" en kundvagn. En sån där för barn, med en bil att sitta i. Dom roade sej i gångtunneln vid rondellen. Först tänkte jag skita i det, men sen växte hornen fram! Åkte efter dom. Stannade bilen. Klev ur och fräste till så där lite lagom. En av dem känner inte mej, så han spydade sej lite. Men dom två andra känner mej väl från min tid som fritidsfröken. Dom tittade i backen. Sen vände dom vagnen och hasade iväg mot där den hörde hemma. Får jag verkligen hoppas i alla fall! Jag hotade med att ringa affären och tala om vem som hade tagit den!
Det sorgliga i kråksången är att eftersom jag vet vilka dom är, vet jag också vilka förhållande dom kommer ifrån. Det är så jävla frustrerande att se hur dessa barn säkert kommer gå i sina föräldrars fotspår... Jo, visst, det var "bara" en kundvagn denna gång. Men det kommer bli värre. Det är jag säker på...som synd är...

Bort med det gamla!

Tänkte att nu är det dags för förändring! Och precis när andan föll på lyckades jag få en tid hos favvo-frissan!
Det blev kort bak och långt fram.
Just nu känner jag mej nöjd i alla fall. Ev kanske jag vill ha liiiite kortare. Men jag väntar och ser hur det blir när jag fixat mej på mitt sätt. Med mina hårprodukter. Så håret känns som det ska. Hatar att ha det så där frisörmjukt som det jämt blir. Saltvattenspayet står redo i badrummet och inväntar morgondagen.
Jösses va jobigt det var att "beställa" kapningen! Fick riktig ångest när jag lät henne klippa av lejonmanen! Säkert 15cm där bak! Klipp klipp...sen låg det där på golvet...
Och imorron får jag domen på hur det ser ut. Den ärliga varianten. Ska hämta hem barnen :)

onsdag 22 september 2010

Cancer-TV

Ser på Dr Åsa. Det handlar om cancer.
"Att vänta på ett provsvar är som att springa 3000m hinder" säger en som medverkar. Han pratar om sin egen cancer. Jag förstår honom. Även om de provsvar jag får vänta på inte gäller min cancer.
"Jag försöker leva livet i HD-kvalité" säger han också. Han tar vara på livet. Gör det som han mår bra av.
Mmmm....ska tänka på det. HD-kvalité.

Dr Åsa intervjuar dr Olle Björk, en barncancerspecialist, professor. Han pratar om att hans upplevelse är att barn förstår. Även om dom bara är 5år. Situationen dom befinner sej i är så extrem att dom fattar att det är allvar. Och dom har som mål att alltid svara på barnens frågor. Om frågan är "Kan jag dö?" så ska svaret vara ja. För man kan dö. Men dom förklarar ju självklart också att dom gör allt i sin makt för att hindra det.
Det var en tröst för mej att höra Olle säga det. Har haft dåligt samvete och inte vetat om det jag sagt till storasyster har varit rätt. Har jag varit för ärlig? För öppen? Nu känner jag att jag gjort rätt. Hon förstår kanske inte allt, men hon förstår mycket.

Star Wars-tänker lite...

Åååå va svårt det är att utforma personlig brev! Dessutom till två helt olika jobb! När jag var klar med det första tog det en evighet att ställa om tänket och försöka börja utforma det andra.

Funderar:
"Undras om det var klokt att ta upp att jag har lärt mig mycket om relationer med människor, när jag var aktiv hundägare...? Hund-"uppfostran", eller en bra relation med en hund, är nästan direkt överförbar på en bra relation med en människa. Låter kanske konstigt för icke-hundmänniskor. Men ni som har hund förstår säkert vad jag menar.
Troligt är dock att han som läser ansökan inte läst en sån jämförelse förut..."
Har i alla fall redan klickat på "skicka", så nu är det som det är...

Pust...
Känner att hjärnan stänger ner nu.
Over and out.
Delete.
Pip pip piiip *låter som R2D2*
Omstart. *väntar på att C3PO ska daska til mej*
Om en stund kanske....
*vinkar*

tisdag 21 september 2010

Ensam i världen?

Ibland undrar man...
Har surfat runt en del på Tradera. Skickat iväg nån fråga ifall det var något jag undrat om nåt som verkat intressant.
Idag fick jag ett mail:
Ämnesraden: gröna
Mailet: Hej, ja, det går jättebra!

??????????????????????????

Vadå gröna? Vad är det som går bra? Och hon som mailet är från - vem är hon?
Jag var tvungen maila och fråga vad som menades.
Fick svaret: Jo, det gällde mina gröna ljusstakar.
Eftersom jag är klipsk och snabbtänkt förstod jag därför att det hela gällde Tradera. Dessutom hade jag lagt auktionen i minneslistan och kunde därför lista ut vilken det gällde. Men minneslistan är lång! Så jag hade lika gärna kunnat kammat noll!
Undrar om säljaren tror hon är ensam på Tradera med gröna ljusstakar?
Och varför envisas en del med att inte trycka på svara-knappen så att frågan man ställt och auktionsnumret bifogas?

Ja...helt klart ett i-landsproblem...men jag bara undrar....

Nitar och läder

Är sååå glad och nöjd!
Att köpa skor är en vånda. Kräsen som få och dessutom med ett stort problem...vaderna är kraftigare än på värsta skogshuggare och fotleden bredare en bredast. Jag passar alltså inte i de flesta fotbeklädnader. Får inte i foten. Får inte upp en ev dragkedja. Hur kul är det? Särskilt nu när modet påbjuder stövlar av alla de modeller...
Men nu har det hänt! Jag har köpt 3 (tre!) par skor!
Här kommer alltså en rapport till de som hade godheten att inför min födelsedag höra och bejaka min bön om skobidrag! Äntligen har jag andra skor än bara av gympasko-modell!

Dessa läckerheter köpte jag i fredags för ett tillgodokvitto hos byns skohandlare.





Och detta är dagens fynd från lilla grannkommunens skoaffär.
Dom till höger är dessutom fodrade.


Fatta att jag är nöjd! 3 par skor "gratis" liksom!
Eller "grattis-skor", kanske man skulle säga! =)

måndag 20 september 2010

Ventilerar och generaliserar

Måste bara få ventilera lite apropå nåt jag hörde i media.
Kanske de rödas nedgång inte är så konstig och kanske är det deras eget arbete som gjort det... Kanske har detta arbete gynnat de blå....

Gymnasieskolan har ju på sistonde varit inriktad på att ge alla högskolebehörighet. Alla ska kunna läsa vidare.
Nu vet jag inte, men troligt är väl att många också gjort det.
Historiskt har de röda varit för arbetarna och de blå varit partierna för de välbärgade (generaliserar vilt!).
Med högre utbildning följer ju vanligtvis ett mer välbetalt arbete, vilket oftast leder till ett mer välbärgat liv ----> ett mer blått tänk.
Eller?
Och kanske har de som inte klarat av denna gymnasieskola hamnat vid sidan om i brist på alternativ. Missnöjet har växt. Utanförskapet har växt ----> en röst på SD
Eller?
Jag är i alla fall helt för de blåas förslag om en bredare gymnasieskola med alternativ för alla. T.ex. rena yrkesutbildningar. Högskolestudier skall inte vara ett tvång. Sånt ska växa fram. Tycker jag!

Att skriva CV

Full fräs direkt.
Mycket att tänka på. Om den närmsta framtiden.
Ansökningar att skriva. Personliga brev att fila på. Och CV... där hamnar jag i dilemma.
Här ska ju listas vad jag gjort. Erfarenheter. Arbetsgivare.
Senaste arbetsgivaren var i maj -09. Har jag alltså varit arbetslös sen dess? Jo...på sätt och vis...men inte hela tiden...eller hur man nu ska säga.
Räknas "mamma till cancersjukt barn" som merit?
Var min arbetsgivare under lång tid Försäkringskassan?
I nuläget skriver jag ingenting om det. Nämner inga årtal över huvud taget. Glappet i min "karriär" får vara tillfälligt osynligt. Kommer det på tal, om t.ex. intyg begärs, får jag berätta öga mot öga istället.

Detta hål i mitt CV kommer alltid att finnas där.
Om arbetsgivare läser ett sånt CV, med ett hål i, kommer dom då att "döma" mej utan att först fråga??
Eller blir jag sen, utifrån min berättelse, utdömd som "riskobjekt"?? "Barnet kan ju bli sjukt igen och då slutar hon"

Plötsligt blev det ännu mer att tänka på.................

Vad är det som händer???

Till och med i kommunalvalet har SD lyckats få en mandat! ?????????????
Vad är det som händer?

söndag 19 september 2010

Traderar

Fortsätter lägga ut auktioner på Tradera. Kolla gärna HÄR

Höstmarknad

Trots att jag hade tänkt att jag inte skulle, så blev det en tur till byn och den årliga höstmarknaden. Klapprade iväg på hårda klackar med bästa kusinen. Vi låter som gamla damer när vi kommer gående. Snart blir det nog omklackning till gummiklack. För vi är inga tanter! Vi har klass! ....*harkel*.... ;)
Marknaden var nog en av de sämsta jag varit på. Glest mellan stånden och väldigt liten. Inte för att jag skulle ha nåt, men känslan jag eftersökte - marknadskänslan- infann sej inte. Surt...
Sen blev det fika-frukost hos pappa och jag fick födelsedagspresent också. Så nu har jag en "samling" som ska räcka till nya höstskor! Kanske t.o.m. två par! Som ska inhandlas i lilla grannkommunen! Har ni varit i skoaffären där? Jättefina skor till bra priser! Rekommenderas!
Köpte förresten ett par i veckan, för ett tillgodokvitto jag hade. När sen födelsedagen kom och "samlingen" fylldes på sa syrran:  
"Mäh!? Du har ju redan köpt skor! Ska du köpa fler??"
"Vadå? Har du bara ETT PAR skor?"
Då kom hon på sej själv och började skratta =)
För HALLÅÅÅÅ!!!! Är det nån någonstans som har för många skor!!!??? Inte jag i alla fall! :) Dessutom är urvalet i min skogarderob lite begränsat. Efter att har jobbat på fritids sen 2002 är finare skor än gore tex-gympadojjor svåra att lokalisera i garderoben...

Härnäst vankas valvaka. Spännande!

113!

Jag har fått hundratretton (113!) skriftliga grattishälsningar. Underbart!
Tänker att vissa av dom säkert är skrivna i slentrian, bara för att FB påminner om det. Men ändå. En hel hög med människor, vänner nära och långt bort i världen, har tagit sej tiden att gratulera mej på min födelsedag. Skrivit några ord, skickat kramar och vackra ord. Det värmer.
Och tack till Er som gratulerade mej här på bloggen också! :)

lördag 18 september 2010

Fortsatt kamp

Min vän ger inte upp. All styrka till henne och hennes son! <3
Läs mer HÄR

Hurra hurra!

Idag är det min födelsedag!
Har blivit firad med bakelse som besöket hade med sej. Mamma, syskon och bihang har varit hit.
Snabbt firande. Är inte så noga med sånt. För vad är det att fira? Att jag blivit 39 38!? Ja, ni ser...jag vet ju knappt hur mycket jag fyller... :)
Och ja...40-årskrisen infann sej redan nån gång runt 32...

Bakar

Tänkte jag skulle bjuda till lite. Så jag bakar (glutenfri) drömtårta. Insåg att jag bara hade flytande smör, men tänkte att det går väl ändå. Just nu är jag dock inte lika säker på den saken... Det ligger en platt rulle i kylskåpet och väntar på gästerna. Ja ja...det smakar förhoppningsvis gott och jag hoppas den stelnar lite så det inte sprutar smörkräm över hela köket i alla fall...

fredag 17 september 2010

Pustar ut

Firar tystnaden som lägrat sej med en högljudd klassiker: Dödligt Vapen
Barnen har alltså left the building. Veckans krig är över. Imorron börjar ett annat krig...det mot ruinerna som lämnats kvar... Jag får besök så jag måste väl bjuda till lite, tänker jag :) Baka lite, hade jag också tänkt göra.


Försöker samtidigt smälta att kanske kanske kommer det bli ljusare ett tag framöver. Idag kom jag ett steg närmare. Nästa fredag vet jag. En riktig cliff hanger, jo då... Men jag kan inte berätta än, för då kanske det mörknar :) Och eftersom jag nu sagt A, lovar jag ett B så snart jag vet nåt!

Undrar förresten varför det i valdebatten alltid ska fokuseras på det negativa. Det som är positivt mörkas. Det är som att ingen vill höra...
Å nu har jag suddat ett långt inlägg om vad jag tycker, som jag nyss skrev. För jag orkar bara inte. Nöjer mej med ett konstaterande:
Valdebatten är smutsig och ger mej hjärtklappning.

torsdag 16 september 2010

Rationaliserar

Nästa gång jag nödvändigtvis måste ha nåt i munnen strax efter kl 21 och det enda jag hittar är den röra vi äter till nästan allt och en chipspåse, DÅ ska jag vara rationell och bara äta röran. För chips är inte gott. Och kanske räcker det då med några skedar för att bli nöjd (eller förhoppningsvis äcklad), istället för att nästan slicka ur hela burken...

Botten på burken med créme fraiche och sweet chili-sås

Pippi-trick!


Kalla fötter nedstoppade i mysigaste stumporna.
Strumpfötter på vardagsrumsmattan.
Den mattan under vilken jag städat idag...
"Kolla här mamma! Här ligger det!"
En hel veckas klipp-skräp i mini minimala bitar... Mycket skräp blir det med två klippiga ungar.
Man borde väl vara tacksam för upplysningen...men jag hittade inte riktigt fram till den känslan...
Å jag som faktiskt trott att dom har städat när jag bett dom... Så jag skyller utan skam på Pippi Långstrump!

Det luktar blä här!

Barnen fick en fix idé på ICA häromdagen. En trave med, i deras ögon, tjusiga burkar gjorde att dom plötsligen var helt övertygade om att nudelsoppa skulle vara som bomull för själ och mage. "Jooohooo, vi tycker faktiskt om spagettisoppa!!!" Och hallelulja! Dom äter!
MEN det luktar blä! Precis som sån där butiksgrillad kyckling. Tycker jag!

onsdag 15 september 2010

Plötsligt händer det!

Nej, jag har inte skrapat fram miljonerna (suck...) men kanske, kanske har det hänt nåt kul! Avvaktar ett tag med riktigt ropa hej, men det ser bra ut!

Dagens andra glädjeämne: Fick med mej en glad lillebror hem från dagis idag. Hör inte till vanligheterna... Han började dagen med knytnäven i högsta hugg. Allt var fel. Skrik. Bråk. Slängde till slut in honom i bilen utan ytterkläder och la en filt över honom. Kläder och skor i påse. Skrik och gråt när jag lämnade på dagis. Dåligt samvete... Så det var underbart att i alla fall ha en mysig kväll tillsammans!

Å bloggen har passerat 10tusen besökare! Oooootroligt!

Å jag är glad, sååå glad för beskedet från vännen. Allt ordnar sej till slut! <3


Imorse sa jag ifrån på dagis. Barnen har hittills fått dela fack. Detta i väntan på fler fack. Trodde jag. Men det hade blivit andra besked.
Personalen var bl.a. rädd att fler barn skulle pressas in på avdelningen om det sattes upp fler fack. Jag förstår deras oro. Jag vet hur det är... Och först godtog jag detta. Men efter att ha funderat över dagen kände jag att jag morrade till! För hur hade det lösts om dom inte varit syskon?? Och ska personalen leva med sån oro?? Jag var nästan på gång att ringa rektorn. För det var tydligen lika på andra avdelningar också, med barn som var tvungen dela fack.
Det är inte okej för mej att det ska vara så. Kanske det tycks som en petitess, men...
Imorse sa jag i alla fall hur jag kände. Inte okej för mej både vad gäller lillebrors och personalens situation. Och sen när jag hämtade barnen hade dom fixat det! Möblerat om i kapprummet och satt upp en extra hylla där nu mina barn har sina platser. Me like!
Jag hoppas dom inte tyckte jag var obekväm och gnällig.
Jag hoppas dom hörde att jag bryr mej om deras situation också.

Så idag blev en glad dag! Trots huvudvärk större delen av den. Undrar hur jag ska kunna somna... =)

tisdag 14 september 2010

Möss-dag

Idag har det känts som att jag haft mössa på mej. En tung, trång mössa, som tröttat ut nacke och axlar. Trötta ögon. Seg hjärna.
Ledsamt att inte kunna möta sina glada barn på samma sätt. Ledsamt att inte orka...
Men sjuk ska jag INTE bli. Sånt trams har jag inte tid med!
Nu: Läggdags!

måndag 13 september 2010

Te-kopp!

Fyndat i grannkommunen. 
Precis en sån te-kopp som jag velat ha (eller två kanske det blev...) 
Så jag kan njuta av både färg och smak. 
Å billiga var dom såklart!

Vill vara fin

Vill man vara fin som sin syster, väljer man kläder i hennes garderob. Såklart. 
Söndagens out fit:


Storasysters fina klänning passar även bra på en vapen-fantast.
Här håller han på att inventera småpinnarna i konten.
"Vad ser det här ut som, mamma?"
"En panga?"
"Ja-a!"
osv...pinne efter pinne...

Lugn

När barnen leker som små änglar.
När lillebrors mage är proppfull med 3 pannkakor = go' å gla'.
När storasyster inte retas.
DÅ är livet ganska bra.

söndag 12 september 2010

När det rinner över...

...åker en liten blondin i säng utan kvällsmat. Trots att man tydligen inte ska göra så. Nån skrev på FB för ett tag sen om att det stod i nån bok att det kan utmynna i sömnsvårigheter. Vilket slog an på min dåliga-samvetes-sträng... Ikväll var samvetet bortspolat. Blondinen somnade på några minuter.

Skörbjuggsdag

På längden och tvären...eller hur är det man brukar säga? Att man kan äta korv alltså.
Idag hade vi besök mitt på dagen. Kompisar till barnen och en kompis till mej. Det blev kulinarisk lunch: falukorv och makaroner. Som tillagades i sånna mängder att man kunnat tro vi skulle vara en 4-5 st till vid bordet.
Så till middag bjuds det samma mat fast på tvären. Typ. Makaronipudding.
Försöker mota skörbjuggen med lite spenat. "För vi tycker om spenat!" Vi får väl se...

Lillebror skriver!

Åååå så glad och stolt jag blir!

Lillebror har skrivit sitt namn! Utan hjälp! 
Må så vara att bokstäverna kom i fel ordning. Han gjorde det själv! 
Och han skrev ju det nästan rätt...för det var så storasyster kallade honom som bebis! =)

lördag 11 september 2010

Storasyster funderar

Det är ju helt normalt och väntat att hon ska börja fundera mer och mer. Och nu är det ju så färskt eftersom hon nyss varit iväg på koll.
Exet och farmor berättade att hon i veckan vägrat äta flera gånger: "Jag vill inte ät, för jag vill dö". Kanske sånt som kommit ändå, som en del av vanligt 5-årstrots/funderingar. Men för oss blir det andra tankar som drar igång.
Så ikväll frågade jag henne om det. Varför hon sa så? "Är det nåt du funderar på?" frågade jag. Och då kom det.
Varför kan man få dumma knölar? - För att det är en sjukdom som vem som helst kan få.
Men varför får man dumma knölar? - Det är det ingen som vet
Varför måste jag åka till sjukhuset och kolla om den kommer tillbaka? - För en del dumma knölar kan komma tillbaka och då måste man få guld-medicin (cyto alltså) snabbt
Kan man dö av dumma knölar? - Ja, det kan man. Om man inte får guldmedicin snabbt. En del kan dö ändå.
Många frågor. Många "omtagningar". Försökte vara tydlig. Inga långdragna komplicerade förklaringar. Hon är för liten. Det är så svårt... Bara för att hon förstår orden, betyder det ju inte att hon förstår innebörden.

Vi pratade om att hon måste fråga direkt om det är nåt som gnager henne. Att alla vuxna omkring henne kan svara. Hoppas hon förstår. Att bära på funderingar om saker svåra att förstå är inte bra...

Känner att jag måste ta tag i det jag tänkt på mycket. Jag ska göra en bok med bilderna från hennes resa. Så hon kan bläddra, titta, fråga och prata. Hon behöver nog det.

fredag 10 september 2010

Val-funderar

Förundras över att det är så många som har kort minne. Var det verkligen bättre för 4år sedan? För 8år sedan?
Minns ingen att det fanns orsaker till att det blev en ny regering? Det blev ju ett missnöjes-val. För att folk var trötta på de röda!
Dom blå har gjort en del tokiga saker. Gjorde inte dom röda det?
Hur mycket kan man förändra på 4år? Maktens kvarnar mal ju inte så fort, menar jag.
Vem är det som skrivit merparten av lagar och förordningar som gäller idag? Troligtvis inte dom blå.
Jag har förtidsröstat. Och ja, jag röstade blått. (Till riksdagen. På kommunal nivå kaos-röstar jag, för det behövs folk som rör runt lite) Jag är ingen politiker-expert. Jag vet inte så mycket. Men jag tänker praktiskt. Dom har inte hunnit dit dom vill. Dom behöver mer tid för att visa hur dom menar.
Ingen, och jag menar INGEN, kan övertyga mej om att livet kommer bli enklare om det blir rött igen!

Hundtänder

Apropå föregående inlägg om tandläkaren...: Dags för en dissning!

Ganska lägligt rullade just en reklam om förebyggande tandvård för hundar. Pedigree Denta Stix. Ett tuggben som ska vara extra bra. Tuggmotstånd som får hunden att arbeta med käkarna och gnida bort tandsten och beläggningar.
Dom finns i olika storlekar. För att passa olika hundstorlekar såklart.
Storlek Large har ganska passande en golden på förpackningen. Det är ju en sån jag/vi har.
MEN hunden på bilden har troligtvis inget gemensamt med vår Clara. Hunden på bilden har säkert fina tänder efter att ha gnagt länge och ofta på de speciellt utformade benen med tillsatser som ska motverka plack.

Clara är av en annat typ av golden. Den glupska typen. Tuggben har liksom ingen verkan om dom klyvs på mitten med ett bett och sedan helsväljs!

Ganska fort lärde vi oss att det måste vara riktigt segt och hårt för att få någon som helst verkan. Lösningen var en mycket billigare variant, köpt i 100-pack. Ett smalt litet vridet tuggben. Finns också i en pressad variant, med resultat som nämnt ovan...
Ett sånt tuggben får Clara varje morgon efter frukostkulorna. Hon ligger och vaktar påsen i köket ända tills hon får sin pinne. I timtal kan hon ligga där, om det råkas glömmas av. Sen går hon till dörren och vill ut och snaska. Där ligger hon och tuggar så det fradgar runt munnen i i alla fall några minuter. Väluppfostrad som hon är. För den här matten ville inte ha kladd på mattan inne...då när vi bodde ihop :)
För inte så länge sen var jag och Clara till veterinären för att ta bort tandsten. För första gången. Hon är 9år. Knappt nån tandsten alls inne på tuggtänderna. Bara på framtänderna. Alltså har tuggbenen gjort sitt jobb!

Min erfarenhet är alltså att Denta Stix endast bör ges till glupska hundar som en liten extra gobit. Inte som tandvårdande åtgärd. Det är dom alldeles för dyra för!

Tandläkarbesök

Idag var det dags för återbesök hos tandläkaren. För barnen alltså. Vi fick ju backning sist. Båda två har hål.
Jag tror fortfarande det är ärftligt...hade själv hur många hål som helst i mjölktänderna, hur mycket det än borstades.
Nu blir det mer gnidande. Flourtuggummin, flourtabletter och även en extra insmörjning med tandkräm innan läggdags.
Exet satt bredvid och jag satt i väntrummet med den som inte låg i stolen.
Lillebror var lika duktig som sist. Gapade stort och var glad och nöjd när han kom ut med "vinsten" - ett suddgummi i form av en druvklase.
Storasyster skrek så jag ryckte till där jag satt ute i väntrummet. Hon vägrade putsning och flourlack. Precis som sist. Själva kollen gick dock bra. Hon kom ut med tårar på kinderna, men med ett litet plastdjur i handen. Så vi fokuserade på det - en svart gasell med chockrosa ögon.
Återbesök om tre månader.
Tänker att hon kanske hade behövt gå dit och öva mer tätare. Kanske varje månad. Hon har alldeles för många obehagliga minnen för att det ska gå bra annars. Ska nog ringa och föreslå det...

Sjukhusclownerna

Läser på Camillas blogg om sjukhusclownerna. Tårarna började rinna trots att hennes inlägg inte är ledsamt.
Minnen strömmar över mej...
Om ni bara visste vilken glädje det var att se sitt barn skratta åt clownerna. Skratta mitt i allt elände och all smärta. Skratta så hon kiknade.
Ibland blev hon blyg och gömde sej när dom kom. Men ville ändå se vad som skulle hända. Såpbubblor, trolleri eller annat tok? Ett roligt ballongdjur?

Clownjouren besöker barn i Uppsala, Falun och Gävle. Verksamheten drivs med hjälp av sponsorer.
På deras hemsida kan man läsa:

"Clownjouren är en grupp bestående av professionella clowner med stor erfarenhet av att möta en publik på alla typer av scener. Vi jobbar med inspiration från de gamla mästarna: Charlie Chaplin, Buster Keaton, Marx Brothers och Laurel & Hardy. Vi improviserar alla möten med barnen på sjukhuset och arbetar främst med den gamla konstformen slap stick.
Vi sjunger eller leker aldrig med barnen! Det finns andra på sjukhuset som är utbildade för det!
Vi som professionella clowner ser som vår främsta uppgift att göra clowneri och genom det få publiken att skratta, precis som vi gör när vi möter en frisk publik. Den stora skillnaden är att i mötet med barn o familj i kris måste vi vara mer försiktiga och sensibla i våra improvisationer! Därför måste alla som jobbar med oss förutom att vara duktiga clowner även vara mästare på kroppsspråket!.........Skrattet är den närmaste vägen mellan människor!"

Det finns också andra clown-verksamheter runt om i landet.
Dom är guld värda! Hoppas dom vet det.

Hittade inget foto på själva clownerna bland alla kort vi tagit. 
Bara ett foto på det dom brukar lämna kvar - ett vykort och clownmedicinen :)

UPDATE: Mailade de sponsorer som angavs på clownernas hemsida och tackade för deras stöd. Det är liksom det minsta jag kan göra. Hoppas det kan vara en liten knuff i riktning mot fortsatt sponsrande.

Sjukresor

Blir trött... Fick ett avslag hemskickat idag. För resan när exet tog storasyster till Falun för koll.
Och nu blev det avslag. För man får inte åka bil. Man måste åka kollektivt. MÅSTE!
Nu har vi inte längre nåt "bil-intyg".
Trött blir jag...trött... Orkar inte. Exet får ta striden om han vill. Tur att det inte är någon stor summa. Men ändå...

Snart klar

Om man vaknar kl 06 trots att det är "lediga dagen" hinner man få mycket gjort innan kl 11. Jag låååvar! Men lite surt är det allt, för det var min enda chans till sovmorgon... Ja, ja...
Rensar, kastar och stuvar undan. Har nästan lyckats få bort allt. Bara en del saker jag inte vet var jag ska ställa.
Har dessutom avvikit från min egen norm och ägnat mej åt stykning en stund. I förebyggande syfte. Blir lite lugnare mornar på det viset, har jag kommit på...
Har hittills idag drivit min kropp med lillebror-kost - kall grillkorv. Men vill ha nåt annat nu känner jag. I brist på bröd äter man...gröt? Hmmm...ska nog se om det finns nån makrill-burk istället...

torsdag 9 september 2010

Dragit??

Har förresten inte hört nåt från pappa. Om onsdagens trav-vinst alltså. Antingen har han tagit pengarna och dragit från landet eller så blev det ingen utdelning.
Hihihi...ni som känner honom vet att "dragit från landet" är så högst otroligt att det egentligen borde vara tekniskt omöjligt att ens använda "pappa" och "lämna landet" i samma mening!

Nojjar lite...

Drabbas av plötslig åldersnojja!
Höll på att fippla med mina Tradera-auktioner och var tvungen sätta på mej läsglasögonen för att se. Kom på mej själv med att hasa ner dom på nästippen. Som en gammal skolfröken eller nåt. Där gammal var det ordet som gjorde ondast...
Men så kom jag att tänka på ett samtal jag hade i skoaffären idag... Eftersom jag har så unga barn, måste det ju rimligtvis vara så att jag själv är väldigt ung! Eller hur!
Och att det är bling-bling på glasögonen bekräftar ju bara teorin!

Lungröntgen

Idag ringde äntligen vår läkare från Falun om storasysters lungröntgenresultat.
"Har ni gått och väntat på att jag ska ringa?"
"Mmmm...jag var tänkt att ringa dej och tjata lite senare idag"
"Vilken tur att jag hann före dej då!" *skratt*
Han är jättetrevlig, vår läkare. Ung och pigg.
Dom hade i alla fall inväntat ett second opinion från Uppsala. Alla var nöjda med hur allt såg ut. Inget spår efter någon ny tillväxt någonstans. Hon är alltså fortfarande frisk.
Känner att magen slappnar av...i alla fall lite... Förhoppningsvis ska jag nu kunna andas som vanligt igen och inte vara spänd och ha andningsbesvär.
Så nu är det bara att vänta igen. På att 3månader ska gå och nästa koll ska göras. Då ska vi till Uppsala.

Fyndat på loftet

Helgens tur till mamma bjöd på ett perfekt fynd uppe på loftet! Med risk för liv och lem klättrade jag upp på höloftet och balanserade på sviktande brädor. Jag, som trots allt är lite höjdrädd...
Skurade med såpa, satt fast locket med nya gångjärn och den blev så fin!
Äntligen har jag nu den perfekta förvaringen för näver, stickor och annat skräp som jag använder för att tända i pannan!

onsdag 8 september 2010

Idag

- har jag klippt gräset och inlett nedräkningen. För nu kan det väl inte vara många gånger kvar?
- unnar jag mej att gotta mej lite i en annans "elände", för det hade kunnat vara jag... (Självklart gottar jag mej inte bara! Jag förstår...och lider faktiskt lite också...)
- gråter jag lite inombords av sorg för min väns besvikelse...
- blev jag tacksam för erbjudande om att släcka mitt shoppingbehov. Men som sagt...allt kan man inte köpa...tyvärr...
- hoppas jag att pappas känsla inför kvällens trav stämmer, för då blir jag och hela släkten ekonomiskt oberoende! 47miljooooner! *håller tummarna* ;-)

Gaaaah!

När man mest av allt vill göra om hemma. Köpa nya möbler t.ex. Men pengar inte finns. DÅ ser man den soffan som gnagt i bakhuvudet i många år. På Blocket. Till en bråkdel av nypriset...

tisdag 7 september 2010

Ut med det gamla och...

...in med det nya!
Typ...

Ett kusinbarn har varit hit och länsat förrådet. Han behöver lite för att fylla upp sitt nyköpta stora hus!
Och det är ju bra. För nu får jag bättre plats för mina saker!

Idag jobbade vi i grannkommunen och lyckades få tid att besöka deras kommunala second hand-affär. Vilket blev ett stort BINGO! Jag fyndade ett bockhorn (tjohooo!) och kusin en skitsnygg gammal hylla (sideboard?) som ska bli TV-bänk. Dit ska vi fler gånger! =)

Så...gamla möbler UT och nytt bockhorn IN.
Det var nog det enda jag hade att säga idag.

måndag 6 september 2010

Trippar på tå!

Hua!!!! Ryser i hela kroppen bara jag tänker på dom! Tvestjärtarna! Tycker dom är såååå äckliga! Rör sej äckligt! Kraschar äckligt när man mosar dom...
Dom e f-n överallt!
Ute under blomkrukorna. Inne i blomkrukorna. Vilket jag märkte när jag igår kastade sommarblommorna.
Inne. INNE! Dom jävlarna kommer in med veden!
Så jag trippar på tå! Med hökögonen påkopplade. Allt som killar får mej att hoppa högt. Höll nyss på att tippa ur tekoppen... *ryser*

Lite stor bild kanske...men preciiis så äckliga tycker jag dom är!!!

Buzzzzzz

Det var ett tag sen nu, men idag hämtade jag ut ett paket från Buzzador!
Paketet innehöll tandkräm. Sensodyne Rapid.
Alltså dags att dela ut tuber till vänner och bekanta! Ska bli spännande att se vad jag själv och de som provar tycker. Stämmer det verkligen att den hjälper mot ilningar? 
Så här står det:
"Sensodyne Rapid är en ny tandkräm för dig med ilningar i tänderna. Tack vare en innovativ formula ger den inte bara långvarig lindring av ilningarna vid regelbunden användning - Sensodyne Rapid lindrar också ilningarna på endast 60 sekunder."
Vi får väl se!



Vill du också få tillfälle att prova nya produkter? Klicka här och registrera dej!

söndag 5 september 2010

Igen...på flera sätt...

Jo, det blev auktion idag igen. Enda inköpet blev en gammal sockerlåda för 20kr. Jag har ju som sagt köpstopp.
Fick sällskap av mamma och styvfar, som inte heller dom ropade in nåt.
Sen fortsatte jag hem till fädernet, var ju ändå ganska nära. Lastade bilen full med nästan allt som var kvar. I alla fall allt jag kan förvara här. Och det som jag ev kan kränga iväg. En del skräp ska kastas också.

Och ännu en gång blev vi "osams". Igen. Det funkar inte bara. Allt misstolkas. Ingen förstår. Från båda håll.
Undrar vem jag är. Vad det är som gör det...
Varför har jag alltid känt mej "på sidan om"?
Varför uppfattas det som andra ser som min styrka, på ett helt annat sätt av min familj.
Jag är inte lika mina syskon. Jag är olik. Är det för att jag är "halv"? Blir man så omedvetet påverkad?
Jag uppfattas som sur och grinig jämt. Det blir ett moment 22. Jag känner förväntningarna, så då drar jag mej undan. Det är ingen idé liksom. Slutar prata om mej själv.
Och nu kommer detta jag skrivit att tolkas. Missuppfattas. 
Och bollen ligger hos mej.
Psykoterapi kanske vore ett alternativ......

När nåt omvälvande hemskt händer en. När världen skakas om. Det är då man ser och inser. Storasysters sjukdom har förändrat mej. Plattat till mej och gjort mej till nåt jag inte känner igen. Liten och ynklig. Allt ältas till förbannelse. Och sen, när jag tror att jag ältat klart, då händer nåt igen...
Psykoterapi va de ja...Men den måste vara gratis, för jag har som sagt köpstopp...

Jag?

lördag 4 september 2010

I knew it!!!

Så det är därför det tar sån tid med allt hos denna myndighet!
Ska man skratta eller gråta? Löjligt var det då...
Kolla här

Auktion

Har suttit hela dagen på utomhus-auktion. I strålande solsken! Det var underbart!
Mindre underbart var det att plånboken är så smal att jag har köpstopp. Men en pall köpte jag i alla fall...för jag har ju inga sedan förut...*harkel*
Fattar inte vad det är med mej och pallar?? Men dom är ju så praktiska! Och finns i så många varianter!
Imorron är det auktion igen. Undras om jag skulle...

Träffade också barnen på visningen innan det hela började. Goaste lillebror ville följa mej hem. Sliter i hjärtat, samtidigt som jag blir så glad. Höll mej hårt i handen hela tiden dom var kvar. Han är en liten mamma-gris, den ungen.

Jeans

Tips: Nu finns det flera jättefina jeans för 6-7-åringar på loppisgallerian! Åk dit å kolla vettja!

fredag 3 september 2010

Bockhorn sökes

Blir så glad när det bara faller på plats. När jag av en tillfällighet ramlar över lösningen. Hittade en ny blogg där en bild sa mer än tusen ord. JAAAAA vrålade jag i mitt inre. Nu vet jag vad jag ska ha bockhornet till. Det som jag målade vitt i början av sommaren. Men jag måste ha fler! Har du nåt? Eller har du sett nåt som varit till salu? Helst monterade på sköld. Tips mottages tacksamt!

Då var det gjort!

Jag har äntligen skickat in den. Ansökan. Den jag skulle ha skickat in redan efter midsommar. Men...sommaren kom liksom ivägen. Dessutom en massa funderingar.
Nu har jag i alla fall ansökt om hjälp. Får väl se om de fortfarande är lika positiva som i juni...
Bollen är nu i alla fall i rullning och jag hoppas att jag kan komma igång att undersöka om detta kan fungera. Min lilla idé. Det är spännande och skrämmande om vartannat...
Min arbetsförmedlare hejjar på mej och manar på mej att reda ut allt. Att bara lägga det åt sidan för att jag inte vågar/orkar är inte bra. För tänk om jag sen sitter där på hemmet som pensionär och grämer mej för att jag inte vågade!? Så till veckan väntar ännu ett möte men nån erfaren/kunnig person för att presentera/diskutera kring mitt projekt.

Mamma mamma mamma mamma mamma.......

Undrar vad det är som gör det? Att ordet mamma måste användas först i varje mening, följt av tystnad i väntan på ett svar, innan det går att fortsätta säga nåt. Svarar man inte, utan bara tittar för att bekräfta att man lyssnar, så fortsätter det "mamma? mamma? mamma?" i all oändlighet.
Just nu har lillebror sagt mamma så många gånger idag att det är mamma-förbud. Nu tjatar han mitt namn istället.... Storasyster ligger inte långt efter.
Vad är det i utvecklingen som gör det? För alla barn gör ju lika! Skavsår i öronen...

Ja! Jag är trött och grinig!

Inte så sjuk längre...

Lillebror vaknade och var frisk. Verkar som febern flytt. Och buset är tillbaka... 
"Mamma!!! Kolla va lillebror jag gjort!!!"

Lila tusch är tydligen bra till mycket...

Häromkvällen gav han sin mamma en omgång istället. 
"Mamma, idag är jag Smink-Lillebror och nu ska du bli fin. Ett riktigt monster!"


Kolla med vilken koncentration han utför sitt skapande! Det skulle vara exakt lika på båda sidor av ansiktet!
=)

torsdag 2 september 2010

Fattar!

Nu äntligen fattar jag. Jag har förstått. Vilket inte betyder att jag gillar...
Det gäller lågenergilampor. Som ju är sååå bra på alla sätt. För miljön då förstås. För här hemma är jag kluven...
Går man in i ett mörkt rum, vill man tända lampan. För att få det ljust. Man vill att det ska ske kvickt och enkelt, med endast ett klick på knappen.
Lågenergilampor drar ju mindre ström säger dom. Och jag har nu förstått varför -----> Det tar sån tid innan "varde ljus" att man ger upp och tänder en annan lampa istället, alternativt ett stearinljus (vilket går mycket fortare!). Jag funderar nu på ett till alternativ - att byta tillbaka till "vanlig" glödlampa. Sen kan dom ligga där i skåpet för sej själva och dra minimalt med ström!

Sjuklingen

Lillebror sover i min säng. Varm som en kamin. Och vägrar såklart alvedon. Så det blev till att försöka svalka honom istället. Med en trasa - en disktrasa! Ny ur förpackningen såklart...eller vad trodde du då!? En Wettex Limited Edition - till förmån för Barncancerfonden.

Mamma-intuition

Morgonen började inte bra. Lillebror var sur och grinig. Allt var fel. Till slut bara grät han. Sjuk? var min första tanke, men febertermometern visade inget konstigt.
Han grinade hela vägen till dagis - 15min i bilen. Inte kul att lämna honom på dagis. Inte kul alls...
Hämtade efter vilan och då var han slak. Avslappnad. Inte alls lik sej. Hade inte ätit ens ett riskorn till lunch. Men för övrigt varit som vanligt (= full fart). Så det fick bli en glass direkt på hemvägen - sånt går ju alltid ner.
När vi kom visade termometern 38,6. I knew it! Så med eftertanke skulle vi väl ha varit hemma idag...men men...
Nu sover han. Sista temp-check visade 39,7 "Mamma...ja e inte bra..." Nää, verkligen inte!

Märker att jag nojjar över lite feber...men jag är skadad efter alla vändor med storasyster. Så är det bara. Ha överseende :)

onsdag 1 september 2010

Förbannar tjuvar...

Morgondagens uppdrag blir att kolla vad jag har till försäljning på stora loppis-gallerian. Och vad jag sålt sen i fredags. Dom hade inbrott lördag natt och datorerna blev stulna. Datorerna som innehöll all försäljning. Pengarna är kvar, men vad som sålts är det ingen som vet.
Är efterklok och önskar att jag varit mer när dom skaffade datorer. Frågade om dom hade back-up på filerna, vilket dom inte hade. Då tänkte jag mest på vad som skulle hända vid en dator-krasch...vilket ju hade haft samma resultat som nu... Hoppas att det i fortsättningen kommer finnas back-up, eller att dom i alla fall tar med datorerna hem...
Så om DU som tog dom ser detta: Snälla!!! Maila filerna.................. *önsketänker*

Mörka ringar

Ser ut som ett spöke...med mörka ringar under ögonen...ett spöke som närmar sej 40 med stormsteg.
Beundrar alla dom som lärt sej hur man gör. Vilket jag aldrig gjort. Inte haft intresset. Är väl en slabbas i själen kan jag tro...
Vad jag pratar om? Jo att sminka sej. Jag kan inte. Vill inte. Orkar inte. Bara lite mascara.
Men idag gjorde jag det! Typ. Jag smetade på lite av den kräm jag fått av älskade vännen för ganska länge sen. Inte överallt. Bara just där under ögonen. Och ta mej tusan om det inte blev lite bättre! :)

LinkWithin

Related Posts with Thumbnails