onsdag 31 augusti 2011

Rapport igen

Läkarsamtal idag igen. Angående tillväxthormon.
Ett värde var väldigt lågt och dom vill kolla upp det mer.
Det som väntar nu är att vi ska bli kallade och inlagda en natt för att dom ska försöka provocera kroppen att producera hormonet(erna?).
En natt på barnkliniken. "Tjohooooo! Jag ska sova på sjukhus igen!!!!"
Är tacksam av hela mitt hjärta att hon reagerar så.
Exet blev jätteorolig...så jag erbjöd mej att åka om det skulle infalla på hans vecka.
Jag är inte orolig. Inte nu i alla fall. Exet fick magsårskänningar direkt och är livrädd att det är nåt annat...
Läkarna vet inte om detta har nåt att göra med cancern. Ingen vet ju hur det såg ut innan. Hon har alltid varit liten, så man vet ju inte...
Pratar med bästa kusinen som berättar att hon också var pytte. Att hon fått vänta ett år med att börja i 1an för att hon var så liten och ämlig. Det ligger i släkten alltså. Och det är nåt jag ska berätta för läkarna.
Ett kusinbarn var också som en tummelisa. Nu är hon bannemej längre än mej, tror jag. Så...som sagt...jag är inte orolig. Men det är bra att dom kollar upp det i alla fall.

tisdag 30 augusti 2011

Blondinen

Den där lillebroren är allt en märklig typ. Alltid med glimten i ögat, humoristisk som få, men snarstucken, med ett fasligt humör och en envishet utan dess like...
Igår på dagis blev han efter två tillsägelser till slut utslängd från samlingen.
Vi pratade allvarligt om att han nu måste öva sej på att vara lika duktig som han brukar. Ibland är jag så pedagogisk att jag blir alldeles förvånad! ;-)
Idag hade samlingen gått bra.
Men sen hade han vägrat gå in för att äta lunch.
Fröken: "Men du, kom ihåg hur vi sa igår, att du måste lyssna. Annars måste vi prata med mamma igen." (vilket jag och fröknarna kommit överens om)
Lillebror: "Jo...jag vet... Men jag var ju snäll på samlingen i alla fall!"
Pust...
Gårdagens en-timmes-surande på verandan blev till endast två minuter idag. Snabba framsteg? Han fattar att jag menar allvar? Tror inte det... Det här var rena rama turen... Han är svårtuktad, den lilla blondinen...

Njutning

Leverbiff! :)

Mer prover

Fick mer rapportering från barnmottagning idag.
Kreatinin-värdet på njuren var ju förhöjt, fick vi rapport om förut, och nu vill dom ha nytt prov för att kolla ifall det var ett felvärde eller ifall det är nåt dom ska kolla upp mer.
Det ska också lämnas urinprov för att se om det är bakterier i omlopp. Storasyster blir ju ofta röd och irriterad i underlivet. Vi behandlar med zinksalva och ska också fortsätta med det på inrådan av BVC, eftersom det fungerar. Men en irritation som återkommer minst 1 gång i veckan...då vet jag väl inte om jag tycker att zinksalvan fungerar... Jag tror ju själv att det är svamp, men svampmedel ska inte användas på små barn. Säger dom. Jag är skeptisk till den instruktionen. Vet ju hur besvärligt det är med återkommande svampinfektion. Men nu blir det ju kollat i alla fall.
Tillväxtprovet var markerat med en stjärna (?) i journalen och läkaren ska återkomma om det. Betyder alltså att det är något dom funderar på.

Små saker som i min värld blir ganska stora...

måndag 29 augusti 2011

Bättre dag

Idag hann jag.
Idag slutade jag tidigare.
Idag hann jag hämta lillebror på dagis, storasyster hos syrran och sen komma hem innan det var helt panik.
Idag hann vi äta tillsammans.
Idag hann vi mysa i soffan med ny film på TVn.
Idag hann jag laga mat och förbereda morgondagen utan att stressa.
Idag är barnen glada. Men trötta. Lillebror har surat (läs: skrikit) ute på verandan i en timme. Storasyster ha legat och sagt att hon mår dåligt. Men vi har varit lugna och sansade. Gett varandra kärlek.
Idag har jag känt mej som en tillräcklig mamma.

IBS

Ni som vet hur det är förstår säkert...
Krånglande mage + två dagars tårt- och fikabrödsätande = .....................................

söndag 28 augusti 2011

Det kostar...

Hur jag firade min dotters födelsedag?
- Bakat tårta och muffins
- Diskat
- Lagat mat
- Städat och dukat i garaget
- Kalasat
- Lagat mat
- Klippt gräset
- En tripp till återvinningen
- Diskat
Klockan var nu kvart i 8...
- Byggt lego
- Lagt barnen...alldeles för sent...

Nånstans mitt i gräsklippningen och sen under trippen till återvinningen fick jag torka tårar av besvikelse på storasyster som ville ha min uppmärksamhet. Som ville att jag skulle komma in. Som ville ha sin mamma.
Den mamma som "måste". För om inte jag gör det, så gör ingen annan det heller... Och till veckan kommer vi hem vid 5, halv 6 och då hinner jag inte med alla måsten...
Frysen är tom på färdiglagad mat. Betalar alltså priset för en veckas målning istället för matlagning när barnen var hos exet...
Gräset växer så det knakar fortfarande och måste klippas idag för gräsklipparen ska lämnas tillbaka.
Idag, som skulle vara en glad dag, betalar jag priset...singelpriset...

Födelsedag!

Bakar lite idag igen då. Marängtårta och jordgubbsmuffins. Smaskens! :)
Dukat i garaget så vi får plats. Och nu tror jag banne mej solen börjar kika fram!
Barnen hittade jättefjäril i garaget till deras stora lycka!


Och här är min 6-åring!
Som ganska precis nu, för 6 år sedan (kl 12.47 om jag inte minns fel) kom utskjutandes som en kanonkula och skvätte ner precis hela barnmorskan från topp till tå. Jag själv blev totalt söndersliten i "underredet", men hon var den vackraste trollunge som äntrat vår jord. Full i hår! Till och med små lo-tofsar på öronen! =)

lördag 27 augusti 2011

Smygfirande

Idag firades storasyster tillsammans med kusinen. Praktiskt för alla att kunna träffas en dag istället för två. Och så länge det är okej för barnen så. Det blev ett 13-årskalas så att säga.
Kusinen hade också fått önska tårta... Och min brorsa är bara så bäst på att avdramatisera en spirande nyfikenhet på...ja ni vet... Kusinen fick alltså som han önskade:
"Dom ska vara stora och runda." hade den blivande 7-åringen bestämt deklarerat när han själv la beställningen på konditoriet. 
Dom måste ju bara ha vridit sej av skratt (förfasan?) när dom höll på med den! =)

Nöjd storasyster med bästa marängtårtan.

Överlyckliga gossar som inväntar servering av "tutte-tårtan" =)


Och ännu nöjdare med håret krusat! Bästa presenten hittills! 
"Nu blev jag lika rufsig i håret som du, mamma!"
=)))

Det började ju bra i alla fall

Vaknar på gott humör (!?). Börjar baka marängbotten nästan direkt. Packar godispåsar, slår in paket och har det trevligt med barnen. Snart dags för kombinerat 6 och 7-årskalas hos brorsan.

"Ska vi spela det där piratspelet lillebror fick i födelsedagspresent?"
"JAAAA!!!"


Spelet packas upp. Man ska samla guldpengar i varsin kista genom att snurra på en pil. Hamnar man på döskallen får man utdela "straff" till någon medspelare som då blir av med en peng. Allt väl...under ca 3 minuter. Sen blir lillebror varse att man inte kan bestämma vart pilen ska stanna. Oavsett hur mycket man vill att den ska stanna på döskallen. Så...ja...har du någon som helst aning om hans humör förstår du vad som då hände... Vrål, skrik, mer vrål, kastande av guldpengar...osv... Vi (jag) avbryter spelandet bryskt och lillebror förvisas till sängen och blir lämnad där för att sura klart. Den tiden det tar för honom att göra detta ägnar han åt att demolera spelet. Skattkistorna i bitar. Guldpengar och spelpjäser överallt.
Jag blir så trött...

Idag fungerar jag såhär:
1. Varning
2. Explosion
3. Vett och sans

Funkar sådär... 2an borde väl bortprioriteras... Men blondin(er) utan vett och sans har en förmåga att push my buttons the wrong way...


fredag 26 augusti 2011

Fredag!

Äntligen fredag! Äntligen två dagar att vila. Eller...två kalas står på agendan...och fixning av två tårtor. Så vila...nja...men det blir då annat än jobb att tänka på i alla fall. Och jordgubbar till tårtorna fick vi tag på också! Lycka!
Äntligen klar med barnens rum. Hyllorna blev en hit! Barnen trodde dom fått nya leksaker! Så kan det säkert kännas när man äntligen kan se vad som finns... :)
Storasyster fick snilleblixten att sätta upp gamla hatthyllan för att få bättre förvaring för alla utklädningskläder. Hon är inte så dum, den lilla brunetten! Tror allt mitt ständiga fixande smittat av sej. Bra det!

Ser på TV...typ...

torsdag 25 augusti 2011

Utmattad del 2

Ännu en dag som gått i akututryckningarnas tecken.
Men det är roligt! Eller givande...? Roligt känns lite fel. Men jag blir glad av mitt jobb :)
Har dock spenderat så många timmar i telefon under dessa två dagar att jag tror örsnäckorna kommer fastna permanent om jag stoppar i dom igen...
Sen hem i flygande fläng. För jag håller ju på att måla, byta bokhylla och...det betyder att alla barnens leksaker ligger i högar efter väggarna...eller mitt på golvet...eller både och om sanningen ska fram...
Ändå fastnar jag här. För egentligen vill jag bara sova. Men f*n! Nu mindes jag plötsligt att jag tappat i diskvatten också! *gäsp*

onsdag 24 augusti 2011

Utmattad

Idag har varit en sån dag som inte går att beskriva.
Det är spännande att aldrig riktigt veta vad dagen ska bestå av. Ibland blir det lite väl spännande. Så spännande att man behöver grina en skvätt.
Så det har jag gjort. Högt, med sprutande tårar och en kraft som kom ända från tårna, när jag läste syrrans blogginlägg och såg bilderna. Alla minnen ramlade över mej. Fyllde mej med sån sorg och smärta och sån tacksamhet över livet. Och gråten renade mej från dagen.

tisdag 23 augusti 2011

Mer rapport

Idag fick jag lite fler resultat av storasysters undersökning:
Lungröntgen: UA    =)
Några av blodproverna:
Njuren visade något förhöjt värde av kreatinin. Troligtvis inget att oroa sej för. Kan vara pga att det bara finns en njure. Läser att kreatinin är en restprodukt och att förhöjt värde kan bero på än det ena, än det andra. Jag väljer att avvakta om läkarna tycker det ska göras fler undersökningar.
Sköldkörtelprov: UA. Storasyster har alltså bra ämnesomsättning.
Resterande provsvar hade inte kommit ännu.

Att bli glad av

Ett vackert hus att jobba i :)

Tisdag


Idag ska jag till andra jobb-byn och umgås med mina fina kollegor!
Planering av månaderna som kommer är på agendan.
Ska tanka mycket energi och klokt tänk!

måndag 22 augusti 2011

Måndag

Ännu en gång lyckades jag få en panik-morgon. Ännu en gång har jag lyckats slå bort snoozefunktionen på mobilen. Halvsov och tyckte att det var långa 7 minuter. Väntade på att den skulle larma. Till slut kollade jag på klockan - kvart i 7!!!!Fast jag vägrar egentligen erkänna att det är jag som kommit åt knappen i menyn när jag ställt larmet. Jag väljer att tänka att det är den bannade mobilen som lever sitt eget liv.
Hann i alla fall precis till skolstarten! Det var viktigast.

Sen kan jag meddela söta Marie att det INTE blir nån balett-tårta! =)
Hon är väl inspirerad av kalaset hos kompisen K, kan jag tänka...
Det hon redan tidigare har beställt är en sån marängtårta jag gjorde till lillebrors kalas - den första tårta hon riktigt gillat och ätit upp hela biten av! Någonsin! Finns det inte jordgubbar att få tag på blir det nåt annat. Blåbär kanske?

Summerar:
Panikmorgon - mycket jobba - snabbtur till Ta-Tillvara (pall + kista = yes!) - mer jobba - linsgnäll hos optikern - färginköp - hem och måla - trött.... go'natt!

Upprop!

Första "skoldagen" idag för storasyster.
Hela skolan samlades på skolgården och F-klassarna blev välkomnade med ett hjärta av 5orna.
Stolt!

söndag 21 augusti 2011

Ruta av olika slag

Fönster-Ruta
Plötsligt händer det! Bara sådär! Utan förvarning!
I irritationens efterdyningarna över färg som tar slut - putsar jag fönstren! Det var inte igår *harkel* i år...
Slog på stort och putsade på både in- och utsidan! Förutom stora fönstret i köket, för där kommer jag inte åt. "Nån" har ställt en nymålat, ännu inte torrt, köksbord i vägen.

Natur-Ruta
Plötsligt är hela gräsmattan full i småfåglar. Hajjar till och tittar flera gånger. En sort jag aldrig sett förut. Och linserna sitter inte i. Och glasögonen ligger i bilen. Och inte vet jag var lillebrors kikare är. Försöker zooma med kameran. Funkar inte...skitkamera!
Ev är det en sån här, en gulärla. För gul mage hade den. Sprang fort omkring på gräset och letade insekter, tillsammans med sädesärlorna. Men...eftersom jag aldrig sett en sån förut...det var då inte nån av de vanliga arterna i alla fall. Finns sånna här i nordvästra Dalarna?


Slut! :(

Det är bra att bo på landet. Det är bra att bo på landet. Det är bra att bo på landet......................

Ja, du gissar rätt. Jag är irriterad.
Irriterad på mej själv för att jag borde förstått hur mycket färg det skulle gå åt.
Irriterad på affärer som inte är öppna på helgerna.
När pysslar, fixar och bygger folk i allmänhet? Jo på HELGERNA!!!!
Hade jag bott i sjukhusstaden eller kupolstaden hade jag kunnat köpa mer färg på en söndag...

lördag 20 augusti 2011

Filmtipsar tonårsföräldrar

Tvinga din tonåring att titta på den!
Kan hända både tjejer och killar...
Om oskyldigt chattande som blir en mardröm.

In i dimman

Vad jag gör en dag som denna?
Har hämtar gräsklipparen i hopp om en solig eftermiddag. Men tydligen inte...
Köpt färg. Så jag målar istället för att klippa gräset; köksbordet och även hyllorna jag köpte igår.
Tar det säkra före det osäkra och kör spärrgrund. Därav rubriken. Vattenlöslig färg är för fegisar... Skål! eller vad man nu ska säga när "dimman" äntrar kroppen via näsan... ;-)

fredag 19 augusti 2011

Rapport

Ultraljud hjärta: utan anmärkning. Nästa koll om 5 år :)
EKG: svar senare.
Ultraljud buk: utan anmärkning.
Lungröntgen: svar senare.
Blodprov: 7 prov tagna, bland annat tillväxt och hormoner; svar senare.
Längd: 103,5cm. Tjohoooo! Hon har växt typ 4cm sen förra kollen för 3 månader sen
Vikt: 16,3kg. Hmmm...gått ner i vikt...vilket inte är så konstigt med tanke på mängderna hon petar i sej...

Att dom vill ta tillväxtprov är väl bra, men hon följer "sin" kurva, den längst ner på mallen där hon alltid varit, så jag är inte orolig.

Värsta med dagen (enligt henne):
EKG, pga alla klisterlappar som sattes på. Jag riktigt såg paniken när hon såg dom. Men det gick bra. Jag fick hjälpa till. För er som inte vet: plåster och annat klistrigt har varit en PINA under hela mardrömsresan...går inte ens att förklara...
Stick i fingret: MEN det gick jättebra! Och ett stick räckte för att fylla alla de 7 små rören! Annars har blodet brukat koagulerat efter ett.

Bästa med dagen (enligt henne):
Biobiljetter från lekterapin i tidig födelsedagspresent.
Shopping med avtrubbad mamma, när allt man pekar på hamnar i vagnen.

Men det märks att det tar på krafterna...denna oro... Oro över hur hon ska klara undersökningarna... Oro över vad svaren kommer visa.
Hur det märks? Jo...när man är på väg hem, skivan i CDn spelar barnvisor och man får blinka bort tårarna när man hör texten: "...en gång när jag blev sjuk, så fick jag sova på hans arm..." (Teddybjörnen Fredriksson)

Precis!

Enda gången jag ev kan sakna bilfan (alltså den vinröda mardrömen) är när impulsshopping inträffar. 
Råkade hitta till sjukhusstadens Ta tillvara... Tror jag fick 1cm tillgodo...

Lunch

Burkskinka och potatis :)

Paus

Hinner med ett litet andrum på lekterapin mellan undersökningarna.

Framme

På väg

Lite dimmigt

torsdag 18 augusti 2011

Lycka?

Jisses vilken regnbåge! Skulle ha haft vidvinkel...
Väljer att tänka att en regnbåge betyder lycka. För imorron är en orosdag och vi behöver all lycka vi kan få.

Höst?

Känns som ett ganska tydligt hösttecken...

onsdag 17 augusti 2011

Tacksam

Tacksam för att ha ett jobb där jag lär mej så mycket varje dag.
Det suger såååå mycket energi av mej. Men samtidigt blir jag tankad så det rinner över!
Idag har varit en bra dag. Väldigt bra. Men jag är heeeelt slut...
Det är kul. Det är givande. Det är gott för själen. Det ger mej så mycket. Varje dag är jag livrädd att göra fel, samtidigt som jag är säker på att jag gör rätt....!?

Men...jag måste erkänna att jag ibland önskar mej tillbaka till tiden som industriarbetare... Jag är sjuk av avund på en viss person som bara jobbar helgnätter... :)
Alla jobb har sina för och nackdelar. Likaså varje livsituation. Ja...det är väl det som är livet.

Tacksam för mitt liv.
Tacksam för mina barns liv. Att dom båda två finns kvar.

tisdag 16 augusti 2011

Praktiskt

Visste jag inte bättre skulle jag gissa på PMS... Men jag tror det är semesterveckornas något osunda leverne... Är man invand på socker så är man.
Därför äter jag, helt utan skrupler, upp barnen kvarlämnade lördagsgodis. Vilket är praktiskt ihopsmält då helgen var varm. Sen förvarad i kylskåpet, vilket gett chokladen den där perfekta temperaturen och hårdheten. Dessutom kan man äta allt som en sorts macka. Bara man håller i colaflaskan och en zoo-tablett samtidigt blir man inte kladdig om fingrarna.

Ursäkta den något oskarpa bilden. Jag har socker-skakan...

Jakt

Dagen började med "jakten på draken".  En högljudd jakt. Gröna draken med glittervingarna. Lillebrors bästa gosse. Det högljudda ledsna gjorde att vi till slut skyndade iväg till exet och letade där. Det högljudda eskalerade. Inget annat gosse dög. Mitt tålamod gick från "omtänksam mamma" till...ja vi kan väl säga att det minskade och minskade... Need I say more...? Hur förklarar man för en gallskrikande 4-åring att man inte har magiska krafter som vips kan göra att drakar dyker upp!!!???
Händelseförloppet blev som följer: Inkastad i bilen, flertalet tvärnitar på väg till dagis med hot om att ensam få gå hela vägen, inbärande av sparkande skrikande blondin, placerad på en bänk, fortfarande skrikande. Men sen...den räddande ängeln, dagisfröken som förstår och vet (det gör dom alla där på avdelningen) "Gå du, jag tar honom. Han lugnar sej snart." 
Och det vet jag att han gör. Efter ett tag. Men han är långsint. Ibland kan han stå där på dagis bredvid frukostbordet och bara sura, med läppen flera centimeter utanför. Vägra äta. Verkligen vägra. Inte svara på tilltal. Och ingenting kan bryta surandet. Ingenting. Långsint ja...snarstucken...det är bara förnamnet.

Jakten på lugn vidtog sen...lugn från stressen inför dagen. Men jag fick stöd av omtänksam kollega. Så lugn blev jag. Och dagen blev bra. Över förväntan på alla sätt och vis!
Förutom linserna...som har invänjningsperiod. Dom ska vänja ögonen vid att producera mer tårvätska. En process som går vääääääldigt långsamt... *blink blink blink....* Folk måste tro att jag fått ticks...

Statusen just nu:
Hjärntrött av jobbet.
Kroppstrött av att gå upp tidigt.
Själsligt trött av att inte tycka att jag hinner med barnen.

Jakten på själsligt lugn...den kanske viktigaste jakten...
Det verkar i alla fall som att framtiden kommer bli ljusare på barnfronten. Några veckor till bara, sen vet jag säkert. Och DÅ ska jag utnyttja min rätt som förälder.

måndag 15 augusti 2011

Inte helt okej, men...

Bättre dag än förväntat. Mest pga att det varit så fullt upp... Nej. Allra mest för att jag har bästa kollegorna som ringer, frågar, hjälper, ställer upp, kommer.
Men uscha vad jag inte vill jobba. Näää... Jag vill vara dagdrivare med hög inkomst från lotterivinst. Göra det jag vill. Nej kanske inte dagdrivare. Men jag vill göra det JAG vill.
I morgon känns det nog bättre...

Annat som river i mej. Som oroar. Som i kombination med jobbångesten får magen att sparka bakut och leva om som den inte gjort på länge:
På fredag är det koll igen. Full genomgång av storasyster. Hjärta, lungor, buk och blod. ......sånt river och sliter...jag lovar....

söndag 14 augusti 2011

Bläääää.....

Jobbångest. Egentligen säger det ordet allt om hur dagen varit...
Sur. Grinig. Kort stubin. Ingen ork. Ingen vilja.
Jag vill inte jobba än! Jag vill vara ledig längre!
Veckan som kommer är proppfull med måsten. Det i kombination med slut-på-semestern och att jag har barnen pekar på att det kommer bli veckan from hell.
Ja jag veeeet att det blir som man förväntar sej. Jag veeeet att en positiv anda gör att det blir bättre. Jag veeeet...
Bläääää!!!! i alla fall....

lördag 13 augusti 2011

Premiär

Premiärnatt. Storasyster sover borta för första gången!
Tur det inte är så långt borta i alla fall. Tur för både mej och henne kanske. Mest för mej misstänker jag...
Hon huserar alltså i granngården inatt.
Jag och lillebror har haft myskväll. Sett nån skitdålig tecknad film som han noggrant valde ut. Mest för att det såklart handlade om svärd, riddare och spänning. Ja, ja...vad gör man inte för att få mysa ihopträngd i soffan med en blondin :)

Soffan ja! Det har varit premiär för "nya" soffan!
Impulsköpte via FB igårkväll.
Hemfraktad imorse med hjälp av brorsan.
Nu är någon annans gamla, min nya. (IKEAs Tomelilla.)
Jätteskön! Och eftersom det är plastbrorsan jag köpt den av känns det mycket bättre! Nu vet jag ju vems gamla bacillusker som jag gnider mej mot :)

Är den död nu?

Nej, det var inte en fråga om huruvida göken är död. Om jag slagit den nog många gånger.
Det är en fråga till er där ute.

Jag satte i linserna i imorse.
Efter "invänjningspasset" ser jag nåt blått i handfatet och upptäcker alltså att ena linsen inte alls suttit i ögat utan legat i handfatet. I 8 timmar.
Har lagt den i behållaren med linsvätska. Men den var ganska hård...
Det är då min fråga alltså är: Är den död nu? Linsen alltså.

fredag 12 augusti 2011

Skönsång

Höj ljudet på datorn och bered dej på skönsång!

video

Ja...hur tänkte jag...?
En galopperande gök?
Har då aldrig hört på maken...
Och ljudnivån! Betänk nu att jag redan har tejpat över högtalaren med åtskilliga lager eltejp...vilket är ett väl beprövat trick för att sänka ljudnivån på diverse skränande leksaker.

MEN! Göken kan dö! Drivs med separata batterier. Så där är det då nåt geni som tänkt till... :)
Till och med lillebror sa att "Göken måste nog dö snart, mamma..."
Men själva klockan är fin!
Om den nu överlever tolvslaget...

Typiskt!

Sånt där som gnager en.
Som irriterar lite.
Som en begynnande vagel i ögat.
Sånt man försöker ignorera.
Sånt man tänker att man kan leva med.
Sen plötsligt är det nån som kommenterar.
Plötsligt är det nån som ser "vageln".
Då bara: "Näää! Det här gå bara inte!!!"
Så nu är det bytt!
Bättre så, eller? ;)


torsdag 11 augusti 2011

Hall-elulja!

Från allra första början var hallen en furu-mardröm, med en tapet från 1800-kallt.
Här kan du påminnas om hur det såg ut. Precis då i januari när jag började fixa (stöka till).
Sen gick tiden väldigt fort. Och hux flux var det semester utan att jag gjort klart allt det jag tänkt.
Men nu så!
Förutom krokar till hyllorna... Klart!
En hatthylla till vuxna, en hatthylla till barn, hylla över dörren, mösshängare och sko/vant-tork.


Ögon del 3

En tur till optikern igen då...
Denna gång passade linsens form på mina halvplatta ögon.
Vad som däremot inte fungerar är synskärpan.
Trots träningen...som inte gett förväntat resultat. Närmare bestämt inget resultat.
Ögonen är för överansträngda.
Skärpa går ej att uppbringa.
Nu har det skickats remiss till ögonkliniken. Där ska ögonen bedövas och rätt styrka ska mätas upp.
Bedövas!!?? Det ska bli intressant...eller inte...
"Remiss... Hur länge från man vänta på nåt sånt då?"
"Ja...eftersom du är så ung brukar det gå snabbt."
Japp! Du läste rätt! Jag är ung! :)

onsdag 10 augusti 2011

Energi!

Avslutar kvällen på Meandi-party hos bästa F.
Jag som inget skulle ha (bara fika) beställde mössor till barnen, sådär lite passande giftiga, som dom ju är :)
 Och sen lite impulsfynd i värdinnans egen utförsäljning :)

(bild lånad från meandi.se)

Önskar jag kunde/ville/orkade ta mej ut på fler sånna här tillställningar. Hade sååå trevligt, skrattade och mådde gott. 
Log hela vägen hem. Och nu också.

Nu vet jag vart!

Förvånar mej själv. Plötsligt ser jag! Partytältet...som ju nästan blivit en del av landskapet här på gården. 
Partytältet under vilket resterande ved ligger.
Eftersom jag ändå väntar på färg som torkar långsamt. Eftersom det tillfälligt är uppehåll i regnandet. 
Kastar in veden, lyfter bort lastpallarna och börjar kratta ihop skräpet. 
DÅ!!! rör det sej i gräset! Skriker rakt ut! (sådär lite lagom högt)

Där är han (hon?)!!! Padd-fan som brukar skrämma mej halt fördärvad! Och gjorde det ännu en gång!
Under vedhögen har den alltså bott. Säkert sådär lagom mörkt och fuktigt.
Tog fram gräsklipparen och tänkte "Ska jag...vågar jag...bör jag...?" Ja...du kanske fattar hur mina tankegångar gick. 
Men jag gick inte från tanke till handling. Klippte försiktigt. Så den skulle hinna undan. 
Den hade dock inte så bråttom. Gömde sej i högt gräs länge. 
Sen hoppade den iväg. In i vedboden!!! In under veden!!! 
Så det var den planerade vedladningen det... hua...

?

Nej det är inte kattmat. Det är lunch för en mamma, barnfri vecka. Laxbit med sweet chili sås direkt från frysen. Utan nåt till.

Om man ska vara positiv...

...kan man fokusera på att den långsamt torkande färgen i alla fall ger tillfälle att stryka ut det som rinner i hörn och så...och att den flyter ut och täcker ganska bra.
Men för övrigt är det bara skit! 16 timmars torktid för vattenbaserad färg!!!? Och jag som gnällt för att jag hade färg med 6 timmars väntetid... Med tanke på det gnället kan man ju undra hur jag tänkte när jag köpte färgen!? Jag är då helt säker på att jag inte ens läste på burken...

Det mest positiva (hittills) idag är Facebook. Med vars hjälp jag nu får konsoler till hyllorna inhandlade på IKEA utan att behöva åka dit!

tisdag 9 augusti 2011

Målar

Idag är det målardag.
Så det är det där med torktid som är dagens (och de närmaste dagarnas) dilemma. Det torkar sakta när det är så fuktigt i luften. 
Dessutom torkar det ännu saktare när man köper billig färg...man får vad man betalar för...

Målar doningar till hallen. 
Sågat till och målat hyllor.
Surat lite för att konsoller är så dyra...och krokar...

Och hade jag inte suttit på rumpan så länge på förmiddagen hade jag hunnit klippa klart gräset innan ösregnet kom. 
Nu är det cirka 5 minuters klippning kvar...
Och regnet det bara öser ner...

måndag 8 augusti 2011

Ögon del 2

Min platta ögon är inte fullt så platta som "befarat".
Dom är såpass runda att de beställda linserna inte satt fast som dom skulle. Såklart...
Flöt runt och gav mej tunnelseende.
Alltså har ny beställning gjorts. Har jag tur kommer dom på torsdag.Men det var det här med tur.
Att hitta passande linser kommer tydligen bli en långdragen historia.

Stay tuned and be sure to get all the latest news on that story and more, right here on Blogger!
(läs högt med din bästa "60 minutes"-röst för att höja underhållningsnivån)

Klar

Räckte limmet eller räckte limmet!?
För en gångs skull hade jag turen på min sida... :)

söndag 7 augusti 2011

Klistrat klart

I min lilla hall finns mest dörrar.
Allt som allt 12 meter runt om.
På dessa 12 meter får det plats 6 dörrar och en liten skrubb. 5 in-hörn och 1 ut-hörn.
På 6 timmar har jag tapetserat mej förbi 4 dörrar och skrubben.
Skrymslen, vrår, korta tapetbitar, långa tapetbitar, lång-korta tapetbitar...
Nu är det slut för idag! För _jag_ är helt slut!
Och nej - jag kommer inte visa något del-resultat. Bild kommer när jag är klar! :)

10 kvadrat

Nu vet jag hur stor tapetserbar yta jag har i hallen. Inte fullt 10 kvadrat. Men nästan.
10 kvadrat på rullen med reparationstapet. Med lite god vilja räckte den precis. Lite kreativ lappning på slutet bara.

Det lilla som blev kvar.

För övrigt måste jag bara säga att reparationstapet (i detta fall Genvägen från Rusta) måste vara en skänk från gudarna!
Inget spackel! Inget slipande! Och ååååååååh så fina släta väggar det blev!

lördag 6 augusti 2011

Slafs

Slafs är mitt middle name. 
Det har jag redan erkänt. 
Vad nu då? tänker du kanske. Och vad vill hon visa med fotot? 
Jo det där är staget på baksidan av trappstegen. 
Där ska man inte trampa. Inte med full kroppstyngd från tre steg upp. 
Då kan det kännas som att foten går av underifrån. Mest stortån... 
Så nu ger jag mej för ikväll! Soffläge med tån i högläge resten av kvällen.

Gästbloggare

Gör en insats för att sprida kunskap om dolda funktionshinder.
Här kommer ett gästblogg-inlägg om Aspergers syndrom.
Välkommen Joanna!

Jag är inte dum i huvudet!

Jag har Aspergers syndrom!


När jag kom i kontakt med AS första gången så var jag 14 år och hade aldrig någonsin hört talas om det förut.
Aspergers syndrom?
Vad är det?
Är det en sjukdom?
Smittar det?
Dör man av det?

Jag frågade mamma men hon hade heller ingen aning om vad det var så jag började forska i saken.
Jag slog upp AS i ett lexikon och förstod inte ett dugg av det jag läste.
Jag sökte på internet och förstod lite mer.
Jag blev “besatt”, jag ville veta ALLT som fanns att veta om AS.
Jag lånade alla böcker som fanns på biblioteket och bad dem beställa hem fler från andra bibliotek.
Efter en vecka hade jag fått min bild av vad AS var och då visste jag.

Jag har aspergers syndrom!

Jag hade vid den här tiden redan kontakt med barnpsyk för när jag började 7:an blev jag djupt deprimerad och tillslut även självmordsbenägen.
Alla vet ju hur 14 åriga tjejer är, att de umgås i grupp och det är grupperingar hit och dit och det funkade inte alls för mig och jag blev mer och mer utanför.
Men nu i efterhand när jag tänker efter så inser att jag egentligen vart utanför under hela uppväxten jag hade alltid vänner omkring mig men jag kände aldrig riktigt att jag passade in och jag hängde bara på för att slippa vara själv.
Under hela min uppväxt hade jag uppfattas som det snälla blyga lilla barnet.
Jag satt längst bak i klassrummet och gjorde det jag skulle och väntade snällt på min tur att få hjälp, i bland önskar jag att jag i stället hade vartit ett ”Adhdbarn” och flugit runt i klassrummet och stört de andra så kanske någon hade lagt märke till mig och mina ”problem” tidigare.
Flera år efter att jag fått min diagnos frågade jag en gammal lågstadielärare om de någonsin tänkte tanken att jag kanske inte var som de andra barnen och jag fick svaret ”Ja jag vet att vi pratade om det men jag minns aldrig att vi gjorde någonting åt det”
Och så här är det nog ofta i skolan men jag blir så besviken för hade de reagerat så hade jag kanske gått min diagnos mycket tidigare och då även kanske sluppit bli djupt deprimerad.

Mina svårigheter har förändrats under åren, jag har trots allt haft min diagnos i 6 år snart och jag har gått i specialklass för personer med AS så jag har ju lärt mig att hantera vissa situationer som jag inte kunde hantera när jag var 14 år och jag har utvecklas enormt, personer som kände mig när jag var 14 och inte träffat mig på några år tror inte att det är samma person som de träffat nu.

- Min största svårighet är nog relationer till andra människor.
Jag kan tycka att en person är min vän bara för att jag pratar med den på MSN men aldrig har träffat den i verkligheten.
Som tex, T, jag hade träffat honom irl men aldrig fört ett samtal  med honom  men efter 1 månads sms och telefonkontakt kan jag säga att jag är kär och det tycker inte “normala” människor att man kan bli. Dom tycker att jag är konstig som kan känna så för jag känner ju inte personen.
Och T är inte den första jag gör så här med jag har träffat mer eller mindre alla mina killar på detta sättet.
Och jag blir ofta alldeles för intensiv med andra människor, jag har svårt att avgöra vad som är “lagom” i relationer till andra det finns ju tex ingen regel på hur många sms man “får” skicka till en person varje dag och jag kan säga att mina 3000 gratis sms tar slut snabbt varje månad.
Jag har lätt för att få vänner men svårt för att hålla kvar dem.

- Jag har en förmåga att bli “besatt” av saker, i bland kan det vara bra och ibland dåligt beroende på vad det är jag fastnar för.
Som tex som när jag bestämde mig för att gå ner i vikt då la jag verkligen ner 110% på det och åt Inget onyttigt.

-Eller när jag tävlade i skytte och la ner allt på det och då gick det väldigt bra med.

-Men under en period i mitt liv var det en person jag fastnat för, jag ville vara hans vän men inte han min.
Jag höll på att älta det där fram och tillbaka i hela 6 år tills han gick med på att prata ut om det med mig och jag fick göra ett “riktigt” slut på det själv.

-I bland har jag svårt att förstå varför folk blir arga på mig.
Men om de skulle göra samma sak mot mig som jag gjort mot dem så skulle jag bli vansinnig och jag har även svårt att sätta mig in i andras perspektiv vid bråk och konflikter.

- Om jag inte förstår eller vet exakt vad jag ska göra i skolan så kommer jag inte i gång.

- Den linjen jag jag gick senast var väldigt individuell och man fick ett tema varje vecka och man fick mer eller mindre bestämma själv vad man ska göra, det fungerar inte för mig.
Så lärarna får hjälpa till att sätta i gång mig.
Men handlar det om något jag gillar tex fotografera så blir jag fast direkt och gör klart uppgiften vi skulle jobba med hela veckan på en dag.

- Jag har svårt att förstå ordspråk och underliggande budskap eller när folk inte säger det dom egentligen inte menar.

- Jag tycker om att veta i förväg vad som ska hända och jag tycker inte om hastiga förändringar.

- Jag har ett annorlunda sätt att tänka jag tänker ofta i färg och olika situationer och personer har olika färger för mig.

- Jag misstolkas ofta som egoistisk.

- Ofta känner jag att folk inte förstår sig på mig.

Även om det är jobbigt i bland så är det inte alltid negativt att ha Aspergers syndrom.
Men en sak som är viktig att komma i håg är att alla människor med Aspergers syndrom är unika precis som alla andra människor också är!

Vill ni läsa mer och Aspergers syndrom och se hur ett ”aspergerliv” kan se ut besök min blogg: www.domkallarmighannes.com
För frågor och funderingar är jag kontaktbar på info@joannahalvardsson.se

Premiär

Nån gång ska vara den första. Idag var det det. Efter att intensivt ha lyssnat vad kunderna framför mej i kön sa, lyckades jag få till en beställning :)

fredag 5 augusti 2011

Den oändliga historien...

Det är så jag storknar!
Finns det ingen hejd på eländet...
Läs Ketchupmammans inlägg HÄR

168

Nu har jag en vecka på mej. En vecka av "ensamsemester" utan barn.
Håller på att stressa upp mej och fokuserar på alla saker samtidigt. Dålig kombination...jag vet...
Nu ska hallen göras klar! Den hall som påbörjades...i januari...jag var helt säker på att det var typ i mars!? Tänk va tiden går....=)
Fick ett plötsligt infall om att sätta panelskivor. Men...många dörröppningar betyder mycket sågande. Frågade en snickare om råd - "Du måste vara väldigt noga för att det ska bli snyggt. Inget slafs när du sågar." Hmmm...slafs är ju liksom my middel name...
Och tapeten jag vill ha är fortfarande dyr... Och hur mycket måste man egentligen spackla? Underarbete går fetbort!
Eventuellt blir det en inspirationstur imorron. Eventuellt...
Å sen var det ju den där lekstugan...
Hur mycket hinner man på 168timmar minus lite sömn?

Lunch

Käkar på verandan. Då kan sånna här spännande saker hända. Drunkning. Death by milk.

torsdag 4 augusti 2011

Dagen hittills

Klippte gräset. I gassande morgonsol.
Åkte till badplatsen. Då försvann solen. Tvångstvättade håret i alla fall på skrikande, darrande barn. Och på mej. Fast jag skrek inte. Vattnet var jättevarmt! Hade gärna varit kvar längre.
En liten pratstund med en av de bästa - från mammagruppen.
Åkte hem. Då kom solen fram igen!
Stekt pannkakor till lillebrors stora glädje och till storasysters förfasan...
Dåligt tålamod idag också...I'm just saying...

Monchichi?

Minns ni dom? Dom där små "aporna" man bara måste ha.
Ena syrra skrattar ofta och tycker storasyster ser ut precis som en sån. 
Och ja...hon har nog en poäng i det!
Dom där bulliga hängkinderna har hon i alla fall.
=)



onsdag 3 augusti 2011

Siljansfors Skogsmuseum

Kultur finns runt knuten. Det gäller bara att få stopp på bilen :)

 Vid fiket fanns många roliga träfigurer att klättra och titta på.


Vi betalade en liten slant i entré, fick en karta till museet och gav oss iväg på vandring längs stigen.
Vi hittade resterna efter Ronjas borg. Spännande som bara den!

Och en helt underbar trollskog! Med mystiskt gräs som ju bara måste vara trollhår!


Spännande små hus och kojor att utforska.
Gångna tiders skogsarbetarkojor.

Och museum att utforska där utvecklingen inom skogsbruk visades.


Med hjärtat på rätta stället

Hallonsnår fanns precis överallt!

Letar efter tålamod...som faktiskt fanns där. Tyvärr verkar det vara bofast, för det kom inte med hem...

Swosh!

Väl hemma igen intogs en smaskig middag!

Och sen åkta Blondie i sängs med ett Swosh! redan kl 18.09!
Varken utflykt eller hamburgare lyckades återställa mitt tålamod idag... Kanske imorron?

LinkWithin

Related Posts with Thumbnails