Ta-daaa!!!

Tidig morgon blev det, för att göra oss iordning för dagis. Som vanligt en massa tjafs om att man måste äta frukost! Blir så trött...vet ju att inget barn orkar vara på dagis utan "bensin i tanken".
Väl på plats gick det jättebra. Storasyster var lite blyg, men blev väl emottagen av fröknar och barn. Stannade en stund, mest för min egen skull, innan jag drog iväg mot Arbetsförmedlingen.

Så nu är jag arbetslös...med en massa skyldigheter...tänker inte lägga nån som helst energi på att oroa mej över att man "måste söka jobb i hela Sverige". Den dagen den sorgen. Punkt.

Men det var allt en jobbig upplevelsedag för storasyster. När vi kom hem mådde hon illa och försökte spy. Säkert var det spänningen som släppte och bristen på bränsle. Hon åt i alla fall ganska bra lunch sen.
Lite senare blev det värre... Vi skulle gå ut en stund. Jag råkade sätta på fel tröja. Hon flippade!!! Skrek som besatt, tårarna sprutade, sparkar och slag. Gick till attack och försökte putta kull mej i hallen. Två gånger!!! Men då rann det över för den här mamman! Nån måtta får det vara!
Av med kläderna och in i sängen. Sen gick jag och lillebror ut. Lät både henne och mej själv coola ner lite. Hörde hur hon vrålade ända ut... Sen "plockade jag ihop bitarna" av en liten trött stackare som satt i soffan och hulkade. Förstår ju varför hon gjorde som hon gjorde. Liten vän...
Dagen avslutade i alla fall bra. Och vi pratade om hur viktigt det var med "bensin" i kroppen. Får se hur det går imorron...

Har idag också fått värsta chocken! Ett telefonsamtal som kunde fått mej att köra av vägen. Det var tur jag precis bara hade backat ut från dagisparkeringen och kunde stanna bilen.
"Hej, det var från....(*trumvirvel*).....Robinson. Vi vill träffa dej!"
Ta-daaaa!!!! Kan det vara så att det verkligen är tredje gången gillt!?
Jag är då glad som en lärka just nu. Sen får man ju se om deras intresse svalnar :-)
But I made it this far! And that's somthing!