Ris

Idag har vi plockat ris. Hur kan man motstå när barnens ögon lyser som på julafton!?
"Jippie, nu ska vi klä granen!" tjoade dom när vi kom hem med riskvastarna. Å ja, det är ju nästan lika i alla fall. Lika spännande att få pynta och göra det fint. En sån här gång är det toppen att jag har så svårt för att inte köpa nytt pynt varje år. Fanns ägg och kycklingar och fjädrar i uppsjö att dela på. Å ännu har jag ju inte varit för att kolla om nåt nytt roligt anlänt i affärerna... :)
Två ris är nu pyntade. Hade tänkt ha en på trappen, men än så länge har lillebror bestämt att den ska stå inne. På vardagsrumsbordet. Ni som vet hur det ser ut här förstår säkert att riset upptar typ hela rummet... men men...så för det vara.

Hade tänkt att jag skulle göra ett så fint ris i år. Stilrent å så. Ja ni vet. Så där fint som man ser på TV och i tidningar. Tyvärr delar ju inte barnen min känsla för vad som är fint. Här är det kvantitet som gäller. Ju mer desto bättre. Ju fler färger desto bättre.
Så jag backar. Men jag undrar ändå hur dom gör som får till det?? Följer en del bloggar där det är så fint, cleant och genomtänkt. Fast det finns små barn i huset! Hur gör dom?? Eller får barnen inte göra nåt?

Lillebror har varit skaplig idag. Inte riktigt så disträ och okontaktbar som igår. Plus i kanten!
Storasyster har slagit mej med häpnad och vrålat "När är maten klar? Jag är hungrig!". Detta har hon gjort två gånger!?
Har också slagit mej själv med häpnad och lagat mat från scratch två gånger. Inget halvfabrikat. Nu är bara frågan om jag orkar ta tag i disken innan läggdags... Det blir mycket mer disk när man lagar riktig mat...

I morgon börjar vanliga livet.
Storasyster börjar på dagis. Roligt för henne, för jag vet att hon har längtat sååå mycket.
Jag besöker arbetsförmedlingen. Lite sådär o-roligt...undrar vad det kommer bli för tjat...undrar hur länge det tar innan pengarna kommer igång... Dessutom är jag arbetsskygg (jo jag vågar erkänna det!) och osocial. Undrar om det någon stans finns en skrubb där jag kan jobba...bläääää. Ååååå vad jag saknar mitt helt oinspirerande fabriksarbete som jag hatade så mycket då...