Jaha, då kom det mer ner då. Snö. Puderlätt som tur är. Har skottat fram på gården en gång och det blir säkert en gång till innan jag tar natten. Väntar med att ringa in traktorn tills det slutar. Skulle ju ge sej imorron.
Hela morronen gick jag och väntade på sotarn, men ingen kom. Ringde på em och frågade om dom varit hit. "Näää vadå? Jahaaa...hade jag sagt vi skulle komma senast onsdag... Men vi kommer innan helgen i alla fall!"
Han sa att det var mycket nu eftersom det varit kallt. Många som inte ens hade elvärme, så de gick först. Tippar på att det var norra kommundelen han menade = Sälen.
Ja, ja...jag fortsätter väl bidra till Dalakrafts vinst. Inget annat jag kan göra. Drabbar ju ingen fattig...eller nåt...
Idag var det kuratorsdag.
Tänk va, tror jag känner mej ganska okej, men så fort jag kommer dit brister det. Kände mej på uppgång sist jag var dit, men det behövs så lite för att tippa över kanten. Och nu har det varit lite mycket...sjuk son, sjuk dotter, fyrverkeri i skorstenen, leukemi-omtag för vännens son...
Det är som att klättra på en isig stege...några steg upp, sen glider man ner igen vid minsta vindpust...
Hälsade på barnen en stund för att tanka lite kärlek.
Storasyster är ju alltid lite sval, men jag fick faktiskt klämma lite och sen en stor kram (självmant!) innan jag åkte.
Lillebror är "gosammare". Han tittar med lycklig blick och säger "min mamma..." med kärleksfull stämma.
Båda är fortfarande snoriga. Lillebror var ganska slak, sådär lite röd runt ögonen och lite blek om nosen.
Men dom berättade lyckligt om gårdagens utflykt till Trollskogen på Hundfjället. En ridtur hade det blivit också. Storasyster sken som en sol och började än en gång planera för framtiden. Då när hon ska flytta till mormor och tvinga dom flytta ut motorcyklarna ur stallet, för där ska hennes häst bo!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar