...och plötsligt blir allt för verkligt igen. Oron kramar tag runt hjärtat. Tänk om...
Den 12e maj ska vi till UA för den första 3-månaders kontrollen.
Jag och storasyster åker själva. Exet tyckte inte vi behövde vara två. Han känner sej lugn tydligen. Det gör väl egentligen jag också. Då och då i alla fall. Då och då inte...
Ja vi ska oxå in 19:e maj på konroll..känner igen din oro...usch
SvaraRaderaHoppas vi och ni får bra svar:=)
Lea
Håller tummarna för er!
SvaraRaderakram
Förbaskade oro som ni och vi ska behöva känna! Livet är inte rättvist. Ska hålla tummarna hårt för er, när ni ska iväg. Kram.
SvaraRaderaKänner igen mig i din oro. Jag fick ju tyvärr det Där beskedet en gång för min dotter men som du vet har hon nu varit frisk i drygt 4 år!
SvaraRaderaVi väntar också på återbesökstid nu i maj/juni. Näst sista gången.
Eva med Emelie
Hej Tigrinnan,läser din sida och känner så starkt för dig och dina små. Förstår den oro du har och som du säkert alltid till viss del kommer att bära med dig.Jag är en 51-årig fd Wilmspatient.Som 2 åring opererades vänsternjure bort.Jag fick även metastaser i lungan.Behandlades massivt med cytostatika och strålning.Tror att de doserna skulle kunna bota en elefant idag =).Jag blev frisk.Långsiktiga biverkningar fanns inte riktigt på kartan då,överlevnaden var inte så stor på den tiden.Otroligt vad behandlingen av barncancer har utvecklats till det bättre på alla sätt och vis.Har så mycket minnen från den tiden.Mest obehagliga.Jag gick på efterkontroller lång upp i vuxen ålder,vilket jag tyckte var bra.Har idag 2 vuxna underbara döttrar.Ska också bli mormor om några veckor,helt otrolig härligt.Önskar er allt gott.Svarar gärna om du undrar över något.
SvaraRaderaCamilla: Tack för dina tankar!
SvaraRaderaEva: Jag tänker på er upplevelse ofta. Den både skrämmer och tröstar. Näst sista återkollen låter härligt!
kram till er alla!