söndag 31 januari 2010

Trots!

Om och om igen undrar jag...Vad gör jag för fel?? Är det mitt fel att lillebror aldrig någonsin har kunnat sitta still på stolen? Är det mitt fel att han slåss? Är det mitt fel att han skriker mycket (inte för att han är lessen, utan bara för att...)?
När vi ska äta är det en ständig kamp att få honom att över huvud taget vara i närheten av stolen. Att dessutom ha en storasyster som har svårt för det här med mat gör inte saken enklare. Hon petar i maten, skruvar sej, gör grimaser, har ont i magen osv. Han skriker, sjunger, står på stolen, hänger över bordet, ramlar av stolen, är huxflux under bordet... I sånna stunder undrar jag hur man gör?? Hur gör man för att få en lugn stund vid bordet?

Läser tips och idéer: "Tänd ljus, prata med lugn, låg röst och gör matstunden till en mysig stund med familjen."
Jo tjena...säg nåt jag inte försökt!!! Det är inte mysigt med tända ljus när två skriker och bråkar om vem som ska blåsa ut dessa och när. Det går inte att prata med lugn, låg röst när illbattingen står på stolen och vrålande hyttar i näven.

Ja, ja...jag hör att ni säger att det är 2-års trots. JAG HÖR ER!!! Börjar 2-års trots vid ett år och håller på tills de är 40 eller???

Storasyster var också en illbatting. Men inte så här... var inte elak. Och hon lyssnade mer. Hon är känsligare och ser när det räcker, när man fått nog, det har hon alltid gjort. Den här lilla, han bara skrattar och hånflinar...

Det är en kamp på dagis också. Där jobbar dom också med gränser och att få honom still...så det är inte bara hemma han agerar ut.

När ska det ta slut? När går det över? NÄR???

Jo jag är trött idag...
Att spendera hela dagen ensam på auktion var tydligen inte så uppiggande som jag trodde. Var helt slut efter ett tag och satt och gäspade. Inga inrop till mej själv. Några till exet som han bett mej bjuda på.

Det blir en tidig go'natt...

lördag 30 januari 2010

Tjohooo!

Spenderade förmiddagen inomhus (kallt ute!). Sen bara kände jag att jag MÅSTE åka till "byn" och kvittera ut vinsten. *flinar från öra till öra* Ka-ching! 1100kr!!!! Tjohoo tjohoo!!!! Köpte några andelar till, men dessa kan jag redan nu meddela att jag INTE vann på. Men vad gör det!? Nada!
Dessutom lämnade jag tillbaka filmerna. Och jag hade tydligen tänkt fel, för det blev inga böter :)

Passade på att förära syrran med ett litet fikabesök.

Väl hemma igen bjöd jag till och gjorde play-do lera medans barnen satt i bilen och sov. Två klumpar blev det, en grön och en blå. Och jag kan säga att det verkligen var värt det "lilla besvär" det var att sno ihop degarna. Dom satt och kavlade och lekte i nästan 2 timmar! Sånt tackar man för! :) Och jag tror faktiskt inte att lillebror åt en endaste bit!

Imorron hyr jag ut barnen till farmor. Ska på inomhusauktion. Bara sitta där med en filt runt benen och titta hela dagen...ska bli härligt!
Nu gäller det bara att komma i säng i tid...och ev också somna...
Ska bara var upp liten stund till...det är iskallt ute, -24, så jag vill elda lite mer innan det blir natten.

I-landsproblem 1:
Att Mats inte vann Robinson. Fan!

I-landsproblem 2:
Att jag glömde åka på möbelrean. Hatar min säng! Faan!

fredag 29 januari 2010

Glömde...

Visste det...att jag skulle glömma nåt alltså. Kände på mej att det här går aldrig vägen, ändå la jag filmerna jag lånat i väskan. Saker i en väska syns inte. Glöms bort. Alltså lämnade jag inte tillbaka dom. Så nu blir det att betala böter på OK nästa gång jag är dit, gissningsvis inte förrän på söndag...
Att det kan vara så svårt! Eller lätt!?

Spelade på travet i onsdags, V64. Köpte både en andel och en "egen" Harry. Rättade på kvällen och hade inte vunnit nåt. Kupongerna blev liggande på bordet ända tills idag, då jag slängde dom inför att barnen skulle komma hem.
Väl hos exet frågade han hur mycket jag vunnit?? Han hade också köpt samma andel, men ännu inte löst in vinsten. Vadå?? Jo det var 5 rätt och han hade nästan väntat sej att jag skulle ringa och vara galet glad! Ööööööh?? Så det var bara att åka hem och plocka kupongerna ur sopkorgen. Dom låg ju längst upp i alla fall :) Jag kommer ta med båda två och få dom avlästa i apparaten. Hädanefter kommer jag ALDRIG lita på att jag avläser ATG-resultaten rätt... Ska bli kul att se vad jag vunnit! :)

Barnen är alltså på plats. Äntligen! Har längtat. Även om jag är trött.
Lillebror är ganska bra i snorningen. Nästan ingenting kvar. Han har inte en enda gång begärt torkning av näsa sen dom kom hem.
Storasyster är trött. Ganska blek. Hon började redan vid 4-tiden undra om det var dags att lägga sej än. Blev frusen och ville ha filt. Och jag blev såklart rädd att hon fått feber igen. Har kollat 4 gånger, men det visar ingenting. Hon är väl bara slut. Gissar att det kanske blir påfyllning av blod på tisdag...

Unnade mej:
Stekt fläsk med löksås i hämtlåda. Smaskens! Q8's lunchmat är toppenbra!
Bad om att få bara en potatis och istället extra fläsk. Så liiite tänkte jag på kolhydraterna i alla fall. Och magen klarar löken bättre på det viset :)

Magen är för övrigt fortfarande i olag. Min LCHF-diet är nedlagd. Ska möjligtvis försöka tänka lite GI...möjligtvis.
Har också lagt ner projekt Sunwic. Har insett att det inte gör nån verkan på mitt innanmäte. Skänker burken till exet istället. Han har blivit mycket bättre sen han började äta det. Good for him!
Det enda som verkar hjälpa är kanel. Märker att jag får kliningar när jag inte tagit det en dag. Men kanel är ingen njutning att äta. Löser sej dåligt i vatten, så då är det lika bra (pest eller kolera...) att jag tar det rakt av. Urk! Undras om det finns på tablett. Ska undersöka.

Filmrecension

Management - komedi med Jennifer Aniston
Kan för mitt liv inte förstå varför det stod komedi - tragedi skulle passa bättre... Handlingen var långsam. Kanske drog jag på flinet en gång. Blev mest dyster för att JAG inte har nån beundrare som följer efter mej land och rike runt... ;)

Min stora feta grekiska semester
- komedi med tjejen från Mitt stora feta grekiska bröllop
Tyckte första filmen var lite rolig. Men nu...njaaa...gick väl att se, men inget som engagerade.

The Gray Man
- thriller med verklighetsbakgrund om en seriemördare
Tragisk historia, men den grep inte tag. Kändes mer som drama än thriller.

torsdag 28 januari 2010

Eldar igen!

Idag så hände det då äntligen - sotarn kom! Eller sotarna, för dom var två stycken. Har nog inte blivit så glad att se sotarmästarn sen han kom insladdande på sin moppe på gården hemma, i mina tidiga tonår :) Nån gång för sisådär...hmmm...måste väl vara 10 år sen eller nåt... ;)
Fnissar lite åt att han, som var liten och tanig då, nu är "stor karl" med mycket pondus (runt mittendelen av kroppen...)
Inte var det nåt fel på skorstenen heller! Inga sprickor i muren! Pustar ut!
Måste erkänna att jag var liiite nervös för att göra eld igen. Stod ute på gården en lång stund och spanade mot skorstenen. Men inget fyrverkeri. Njuter nu av 25graders "gratis" värme och funderar till och med på att ta av mej skinntofflorna, kanske...

Har ägnat dagen åt det sista inför att barnen ska komma hem. Tvättat lite. Skrivit inköpslista. Och funderar på att skriva en komihåglapp, så jag kommer ihåg att minnas det jag ska göra :) Men jag vet väl hur det blir...glömmer säkert bort att skriva den!

Tänker mycket på min vän som fortfarande är kvar på barnavdelningen med sin son. Han mår dåligt, har låga värden och idag hade han varit alldeles slut och bara gråtit. Mitt hjärta blöder för honom. Hoppas dagens påfyllning av trombocyter lyfter honom tills imorron... Att vara så fullproppad med cellgift är inte lätt för kroppen, men är enda sättet att få stopp på eländet.
Min väns smärta och sorg späder på min egen. Funderar på vad jag kan göra för henne...för familjen...det ska vara något handfast, nåt som hjälper i vardagen.

Känner mej liten och svag idag. Det känns i huvudet att det inte blev en hel vecka till återhämtning. Är inte alls upplagd för att hämta de små. Men jag saknar dom så mycket...

Nöjd

Nya gardiner på plats!
Blev inte så grönt som jag tänkt mej, men jag bestämde mej för att köra "dala-stilen" ett tag.
Lägg märke till den fina mattan! Jag har ju en sjuk besatthet för gamla, fina plastmattor...
Denna, tillsammans med 4 likadana i olika längder, bl.a. en lååååång, köpte jag på loppis i somras
för endast 60kr!
Me like!



Ny lampa i barnens rum.
Syns ju inte så bra, men den är vit med glittrande pärlor och har en spetsbroderikant längst ner.
Me like, igen!

Ingen mer snö!?

SMHI varnade för 15-30cm snö...kanske ska man vara tacksam för att det inte kom, men jag var liksom inställd på det.
Efter att jag skottat igår kom det inget mer! Och jag som hade tänkt traktorns skulle få komma och ta resten... Det var bara att klä på sej och ta tag i stora snörakan...eller heter det snösläde?? Hur som helst, nu eftersvettas jag (trots mindre kläder än under gårdagens skottning) och känner mej ganska nöjd. Klockan är inte ens 11 och större delen av gården är skottad. Har dessutom fyllt på vedförrådet på verandan inför att barnen kommer hem. Om nu sotarn kommer nån gång så jag kan börja elda igen...

Nu återstår bara att stryka nya gardinerna till köket. Blev inspirerad av syrran, som gjort grönt överallt. Älskar grönt! Passade på att köpa billiga panellängder på Dollarstore när vi åkte hem i måndags. Där är en till sak jag älskar: Dollarstore! Varför köpa gardiner för hundratals kronor, när man kan köpa för en bråkdel av priset där!?

Apropå att jag älskar grönt...storasyster heter Esmeralda i andranamn, vilket betyder smaragd och det är ju en grön ädelsten! Jag tycker namnet är så fint, men har fått erfara att ortens "mål-pratare" har lite svårt att uttala det...Esmelanda...hihi...
När exets farmor senare fick reda på lillebrors andranamn, var hennes första reaktion "Ja, det kan man då uttala i alla fall..." :)
Lillebrors andranamn är Isidor. Det betyder "gåva från vishetens gudinna, Isis". Hoppas att det ger honom vishet i framtiden. Under tiden försöker jag utveckla visheten att vara ett steg före...lilla bråkstaken (som morfar skulle ha sagt)....;-)

onsdag 27 januari 2010

Snöööö

Jaha, då kom det mer ner då. Snö. Puderlätt som tur är. Har skottat fram på gården en gång och det blir säkert en gång till innan jag tar natten. Väntar med att ringa in traktorn tills det slutar. Skulle ju ge sej imorron.

Hela morronen gick jag och väntade på sotarn, men ingen kom. Ringde på em och frågade om dom varit hit. "Näää vadå? Jahaaa...hade jag sagt vi skulle komma senast onsdag... Men vi kommer innan helgen i alla fall!"
Han sa att det var mycket nu eftersom det varit kallt. Många som inte ens hade elvärme, så de gick först. Tippar på att det var norra kommundelen han menade = Sälen.
Ja, ja...jag fortsätter väl bidra till Dalakrafts vinst. Inget annat jag kan göra. Drabbar ju ingen fattig...eller nåt...

Idag var det kuratorsdag.
Tänk va, tror jag känner mej ganska okej, men så fort jag kommer dit brister det. Kände mej på uppgång sist jag var dit, men det behövs så lite för att tippa över kanten. Och nu har det varit lite mycket...sjuk son, sjuk dotter, fyrverkeri i skorstenen, leukemi-omtag för vännens son...
Det är som att klättra på en isig stege...några steg upp, sen glider man ner igen vid minsta vindpust...

Hälsade på barnen en stund för att tanka lite kärlek.
Storasyster är ju alltid lite sval, men jag fick faktiskt klämma lite och sen en stor kram (självmant!) innan jag åkte.
Lillebror är "gosammare". Han tittar med lycklig blick och säger "min mamma..." med kärleksfull stämma.
Båda är fortfarande snoriga. Lillebror var ganska slak, sådär lite röd runt ögonen och lite blek om nosen.
Men dom berättade lyckligt om gårdagens utflykt till Trollskogen på Hundfjället. En ridtur hade det blivit också. Storasyster sken som en sol och började än en gång planera för framtiden. Då när hon ska flytta till mormor och tvinga dom flytta ut motorcyklarna ur stallet, för där ska hennes häst bo!

tisdag 26 januari 2010

Påminner!

Ser att det blir fler och fler som besöker min blogg. Välkommna!
Passar därför på att påminna om insamlingen jag startat åt Barncancerfonden i storasysters namn.
Klicka på länken här till vänster och lämna ett bidrag du också!
Det går enkelt att skänka 20, 50 eller 100 kronor via SMS
Pengarna går till forskning och hjälp för drabbade
Ett stort tack till alla Ni som redan gett ett bidrag!

No chimney sweep today...

Mitt projekt är som synes avslutat! Bläddra ner och kolla in resultatet!
Berömmen haglar, både här och på Facebook. Jag tackar och niger! :)
Men hoppas ni alla minns att det inte är jag som spikat...det blev ju så att jag lyckades leja ut arbetet till snickar-exet.
Problemet jag har är ju avsaknaden av verktyg och plats att vara på när större projekt ska göras. Men idé är ju min! En lååång bänk med ett stort utrymme för mycket ved och ett lite mindre för återvinningen. Och det är ju jag som målat och fixat den i alla fall :)

När jag idag som bäst höll på med vedlåren och skulle börja sätta fast dynan insåg jag att häftpistolen var utlånad och inte hämtad (återlämnad...). Skiiiiit! Det var ju den jag skulle hämta hos brorsan samtidigt som jag hämtade madrasserna mamma rotat fram åt mej. Istället för att sura och invänta morgondagens trip till "byn", tog jag mej faktiskt samman och ringde kusin. Och hon hade en att låna ut! Tjohoo!

Ska sluta låna ut saker...Nej, då...men visst är det konstigt att saker man just aldrig använder och därför gärna lånar ut, huxflux MÅSTE användas, precis när dom är utlånade!? Kan det vara så att bara för att man nuddar just den saken/grejjen, så börjar hjärnan arbeta och inspirationen flödar?? För det är ju inte första gången det händer...

Nån gång i framtiden ska jag ha ett stooort rum med plats för att förverkliga alla idéer jag kommer på!
OCH jag hoppas också nån gång få plats (och råd) att ha ett löpband. Jo, faktiskt! :)

Att sotaren inte skulle komma idag var ju en lågoddsare...precis som jag förutspådde igår.
Dom skulle ju komma senast onsdag, så inför imorron satsar jag på att dom dyker upp strax efter kl 07.00...bara såpass att jag ska få göra ett framträdande i morgonrock...rufsig, yrvaken och förvirrad...

Trötta barn :)

Somnar man så här kan man väl säga att man är ganska trött!

Storasyster somnade också...


Ta-daaa!

Kvistlackning pågår

Färdigmålat!


En liten lucka för återvinningen


Helnöjd!

måndag 25 januari 2010

Hemma!

Natten var lugn. Faktiskt. Somnade tillsammans med storasyster, men sen kröp jag ner i fällsängen. Och den var faktiskt skaplig. Har sovit, men det kanske delvis var tack vare att jag tog en insomningstablett. Droga sej bör man...osv... :)

Nya blodproven visade att hon fortfarande ligger lågt. Ronden ville ha kvar oss ett dygn till.
Gissa hur kul det är att vara isolerad i ett litet rum tillsammans med en 4-åring som mår bra!? Tackar högre makter för lekterapin som hade datorspel att låna ut! Och tack för underbar personal på lekterapin som ställer upp allt det går. Storasyster älskar dom!
På em när det var skiftbyte kom det in en sköterska som träffat storasyster förut. Hon sa direkt att hon tyckte vi skulle få åka hem. "Hon har ju ingen feber och är pigg!" Sen gick hon och tog ett snack med läkarna och vips fick vi åka! Hurra!
Att ta ur nålen ur dosan gick jättebra. Annars är det en gruva...

Träffade en mamma jag pratat med förut. Hennes dotter har en tumör som sitter inlindad i ryggmärgen - alltså kan den inte opereras. Dom har gått igen så mycket. Bl.a. en månads radioaktiv dunderstrålning i London. För henne är det bara att vänta och hoppas... Tänk att inte veta nåt, att igen och igen höra att tumören inte reagerar på medicinering och strålning... En fruktansvärd situation...

När vi var nästan hemma fick jag mess av min vän, hon med leukemi-sonen. Dom hade precis blivit inlagda och undrade om vi fortfarande var på plats. Attans! Hade varit skönt att träffas och prata lite...

Gnir nu röva i soffan och njuter av riktigt kaffe! Den skiten som kommer ur automaterna är blääää. Var in en snabbis på ÖB och fyllde på mitt förråd när vi åkte förbi där på hemvägen. Jag dricker alltid snabbkaffe! Nescafé Red Cup! Jag har testat många sorter, men denna sort "is da shit" :)

För övrigt är sotare beställd och ska komma senast onsdag. Vilket säkert betyder att dom inte kommer förrän på onsdag. Under tiden snurrar elmätaren...

Home sweet home!

söndag 24 januari 2010

Barnavdelningen

Jaha...då var man här då, på barnavdelningen. Precis som jag förstod.
Klockan 7 imorse ringde exet och upplyste om att 39grader inatt hade fortsatt upp till 40. Barnavdelningen ville ha in oss så fort som möjligt. Så det vara bara att packa fort, hälla i lite kaffe och sen iväg till "byn" och hämta storasyster. Kan säga att det var en lååång väg att åka innan vi var på plats. Hal väg, trött och orolig...

Väl på plats blev det stick i fingret.
Blodvärde 85
Neutrofila 0,9!!! Snacka om att dom gått ner från i tisdags! Från 5 till 0,9
Annars var värdena bra. Dom ska avvakta till imorron och efter nya prover bestämma om hon ska få blod.

Nu har hon fått dropp, eftersom hon inte dricker just något. En antibiotikakur är också påbörjad. Det dom är rädda för är lunginflammation - vilket inte är bra för henne.

Hon mår ganska okej. Varit väldigt slak, men det är ju inte konstigt.
Och jag känner mej ganska lugn. Vi vet ju varför hon är sjuk - smittad av lillebror. Hade varit värre om man inte vetat nåt.

Är så glad att jag i morgonhetsen kom ihåg att ta med datorn. Vad göra utan min älskling?? Vackra silvriga Asus!
Den stora gruvan nu är att det snart är läggdags...för jag har blivit varnad för extrasängen av exet...en fällsäng som tydligen inte är en lek att sova i... Förbereder mej på en sömnlös natt. Blir det för hemskt får jag väl krypa ner hos skruttan.

Påkopplad


Sondmat och dropp. Inte en chans att smita! :)

lördag 23 januari 2010

Målar och funderar

Idag målar jag! :) Äntligen!
Men jag tycker fortfarande att underarbete suger... Slipat spackel, grundmålat, väntat.... Insåg att jag måste slipa lite igen, torkat och täckmålat! Åååå den kommer bli så fin, min vedlår :)

Pappa dök upp en sväng. Och han erkände att han åkt förbi sent igår kväll för att kolla att huset såg okej ut. Var väl det jag förstod! Tyckte han var alldeles för lugn i telefonen när jag ringde i panik. Jag känner mina löss! :)
Dristade mej förresten upp på taket sent på kvällen. Livrädd hela tiden! Är ju höjdrädd! Men det såg lugnt ut. Var uppe länge, somnade nog inte förrän runt 2.

Funderar förresten på det här med kläder...passform rättare sagt.
Sorterade ju ur min garderob så den blev alldeles tom. Gjorde sen en beställning från Ellos för att fylla på den lite. Paketet hämtade jag ut igår. Nu har allt provats och allt får skickas tillbaks. :(
Det är så konstigt det här med passform. Passform för vem? Nån som är strömlinjeformad, utan utbuktningar!? Varför finns det inte snygga kläder för sånna som jag?? Men svullen, hängig mamma-mage...
Det är ju inne med puffiga, ballong-toppar. Perfekt, tänkte jag... Men stoppar man en liten ballong i en stor ballong ser det ut som att nåt kommer gå till väders snart, eller eventuellt explodera
Undrar också hur man gör för att lära sej köpa kläder från nåt annat märke än LOGG? Neeej allt jag har kommer inte därifrån, men det är den typ av kläder jag har.
Undras om Trinny & Susannah snart ska göra nåt program i Sverige....

Exet ringde nyss och var lite orolig för storasyster. Hon hostar och hostar, men har ingen feber...än i alla fall... Han hade svårt att få i henne hostmedicin - allt han sondade i spyddes upp på nolltid.
Han ringde till slut barnavdelningen och frågade. Dom sa vi skulle avvakta och göra så gott det gick med upprätt läge och medicin. Men jag är beredd...snart stiger säkert temperaturen... :(
Enda ljuset är väl att hennes värden var jättebra, sen blodprovet i tisdags. Över 5 i neutrofila, vilket betyder bra försvar. Så hon var i alla fall rustad innan hostan kom. Nu är det bara att vänta...

fredag 22 januari 2010

Soteld??

Medans jag sitter här och skriver börjar det låta konstigt. Tänker först det låter som en raggarbil och tänker att "Vad är det nu för idiot som är ute och åker?"
Sen förstår jag vad det är. Kökspannan! Har ju precis gjort eld.
Springer ut på gården och ser ett lätt fyrverkeri ur skorstenen. Panik! Ringer pappa som säger åt mej att stänga alla spjäll. Elden slutar brinna ganska snabbt och oljudet tystnar.
Har varit upp på vinden och känt på muren, men den är inte varm.
Nu är det bara att hålla tummarna...tur att barnen inte är här!

Ringer min gode vän, brandmannen. Han råder mej att kolla muren på vinden fler gånger innan jag går till sängs. Hade han inte behövt säga! Får väl se om jag över huvud taget kommer kunna sova!

Elpatronen är påslagen och kommer väl vara så tills sotare varit hit. Hoppas det inte blir kallt igen ute...tänker på min stackars plånbok...

Shit...är alldeles skakis!

Projekt påbörjat

Tillåter mej själv att njuta av att vara barnledig.
Tillåter mej själv att njuta av att slippa barnen en vecka.

Jobbig vecka. Instängd. Nu försöker jag andas ut och slappna av. Men det är svårt. Svårt att koncentrera sej på en sak åt gången. Som nu t.ex. när jag försöker se på Skavlan, som jag älskar, men samtidigt surfar och skriver här... Det är sjukt jobbigt att aldrig kunna slappna av riktigt.

Och i bakhuvudet surrar oron för storasyster som börjat hosta. Det är ju inte oväntat, eftersom lillebror varit så sjuk i veckan och nu hostar och snorar. Men jag hade ju ändå hoppats... Blir hon lika sjuk betyder det inläggning... Vill inte gå händelserna i förväg, men det är lättare sagt än gjort. Allt blir så stort. Oron gör hela tiden en höna av fjädern. Dessutom läser jag fler och fler "rapporter" på Facebook om vinterkräkan... Ska lillebror tillbaka på dagis till veckan och bli spysjuk igen? Har vi då turen att klara oss igen? Eller är dom "klara" med smittan på hans avdelning?

Projekt vedlår är nu inlett.
Har inhandlat färg och luddigt tyg till locket. Sånna här gånger är det ganska drygt att bo i småstad, *harkel* byhåla. Att köra runt i halva kommunen för att samla in det man vill ha. Och dessutom inte hitta en del av sakerna. *suck* Ska jag göra nåt vill jag ju att det ska vara fixat direkt!
Just nu eftersöks tunn madrass/gammalt täcke att ha på locket. Ev hade mamma nåt jag kunde ta...hoppas!
Hatar underarbete. Har en förmåga att förtränga sånt. Men är tvungen. Vill ju att det ska bli fint. Så nu har jag kvistlackat och spacklat. Måste alltså vänta tills imorron så spacklet är riktigt torrt. Attans! Ville ju måla NU!

torsdag 21 januari 2010

Surar...

Visste jag inte bättre vore jag säker på att jag har PMS. Men det har jag inte. Är bara allmänt sur, trött och fet.

Har dessutom på beställning bakat drömtårta för första gången i mitt liv.
"Sån vill jag ha, för sån äter jag hos farmor alltid!" Storasysters order... Men har hon ätit? Nej. Har hon ens tittat åt den? Nej.

Jag veeeet att hon mår illa. Jag veeeet att allt smakar konstigt pga cellgifterna. Jag veeeet att jag inte ska tjata. Jag veeeet.... Ändå blir jag lessen. Gör allt för att hon ska få i sej något. "Önskemat" är allt vi har i kylskåpet. Utifallatt... Hon väljer, sen ratar hon och jag får kasta bort.
Lillebror matvägrar i stort sett också. Han känner väl fortfarande av att han varit sjuk.
Inge kul att laga mat, bjuda till riktigt, och sen få sitta där och äta medans två andra bara petar i maten.

Nej nu ska jag sluta gnälla.
Imorron ska jag inhandla färg till vedlåren och ev (om jag orkar vänta till kl16 när dom öppnar) köpa det tyg jag ska ha på locket. Undras om dom har nån stoppning/tunn madrass också...

onsdag 20 januari 2010

Affirmerar

Fnissar i mitt inre när jag tänker på min vän som uppmanade till att affirmera bort kylan när det var som kallast.
Idag har jag affirmerat...jag har affirmerat bort sockret i sockerkaka.
"Om man tänker hårt och länge borde det ju försvinna..."
Så tänkte jag, samtidigt som jag bredde sylt på kakbiten (eller ärligt talat bitarna...) och toppade det hela med sprutgrädde.

Sockerkaka

Ger efter för påtryckningarna och tvingar mej själv att baka med barnen. Vi fördriver ju i alla fall 10 minuter med hopvispning av ingredienserna..
Just nu är det lugnt...Pocahontas på VHS. Inväntar sången som lillebror flippar ur till: "Döda, döda..." :)

Lillebror vaknade alldeles frisk. Med flera dagars samlad energi redo att explodera. Han har varit helt tokig hela dagen. Och än är det väl inte slut...
På det en trött storasyster, med värk i benen av cellgifterna.
Alltså en energislukande dag.
Vi var ut en sväng på förmiddagen i alla fall, för att fylla på syrenivån. Tittade på barnen genom fönstret en stund när dom lekte på källarkullen, innan jag gick ut. Dom leker alltid bäst innan jag visar mej. Så ock idag...så fort jag kom ut brakade det lös...Benlösa barn som låg i snön och skrek att dom inte kom upp. Det är märkligt det där... :)

Sockerkaka...varje gång jag gör en sån tänker jag på en speciell person. Gammelmormor. Som var världsbäst på att baka! Kan för min värld inte förstå hur hon fick till dom där underbart gula, saftiga sockerkakorna. Riktiga ägg och riktigt smör, jo jag har provat, men inte lyckats. För att inte tala om hennes bullar...! Gammelmormor som var uppe tidigt varje morgon och bakade. När jag kom upp på morgonen stod sockerkakan redan på svalning på bänken och hon hade sparat en kopp med smet åt mej i kylskåpet. Så smakar gammelmormor i mitt minne - sockerkakssmet. Och hon luktade liljekonvalj - som den gröna flaskan Ajax.

tisdag 19 januari 2010

Mål?

Storasyster kollar in toalettlocket och ber mej läsa vad det står:

- Det står Ifo Aqua
- Vad betyder det då?
- Ja...aqua betyder vatten.
- Betyder det vatten?
- Ja. På ett annat språk.
- Jahaaa...ett annat språk...kanske på mellanmål då...

Så kan det bli när man bor på ett ställe där det talas "mål" :)

Lite bilder

Myser och lyssnar på saga tillsammans


Pysselstund...överallt...


Gipsy-queen?
Måste ha scarf på huvudet annars sticks tiaran :)



Så tjusiga så!
Notera pangan...




Behandling idag

Skrämde upp storasyster tidigt idag. Exet kom och hämtade henne strax efter 7 i morse. Vi som brukar sova till 9... Hon jagade upp sej som vanligt och spydde redan då vi satte på Emla-salva över dosan... Stackars liten. Hon är verkligen livrädd för "sticket".
Resan och behandlingen gick dock bra. Det var enkeldos idag, så det gick snabbt. Hon var hemma igen strax innan 14. Hade varit jättehalt efter vägen, så jag är sååå glad att jag slapp åka.
Pga lillebrors sjuka, tog dom en snabbsänka direkt, men den visade 8, så det var ju kanon. Har inte fått några fler värden, dom brukar ringa på em, så allt var väl bra kan jag tro.

Jag och lillebror har fördrivit dagen så gott vi kunnat. Tog en snabbtrip till "byn" för att hämta sjukintyg att skicka in. Handlade lite snabbt med honom sittande i bilen. Är ju ingen höjdare att släpa runt på unge med 39graders feber...Men vad skulle jag göra??
Han har varit pigg hela dagen, trots temperaturen. Själv hade man ju varit däckad! Ungar är fantastiska! Eller vad man nu ska säga... Är ju ingen höjdare att var inomhus i flera dagar med "myror-i-brallan-sonen". Men men...

När storasyster kom hem slappnade han av lite. Precis som igår! Han är som en vallhund verkar det! Måste ha alla i flocken hemma :)
Han och jag somnade och hon kollade på film. När vi vaknade var han sliten...och när klockan närmande sej Bolibompa var han helt slut. Och som jag misstänkte...40,4!!! Efter en konsultation på Facebook (!) ringde jag sjukvårdsupplysningen, bara utifallatt. Fick rådet att "vattna" ordentligt och avvakta i alla fall till på torsdag. Och jag håller ju med dom. Han är pigg dagtid, dricker mycket och stoppar i sej liiite mat. Vi väntar och ser vart det bär hän alltså. Nattade honom i min säng, som de senaste dagarna, men efter en stund ville han sova i sin. Så det är ju ett gott tecken! Just nu ligger han och hostar...hmmm...måste jag kanske "hota" i honom hostmedicin? Tror jag avvaktar lite...

måndag 18 januari 2010

Måndagsrapport

Natten till idag var helt otrolig...enda ljuspunkten var väl att sondpumpen bara pep en gång...tror jag... Lillebror vaknade med ca 30min mellanrum. "Sova min säng" "Mamma, mamma!!! Sova din säng!" Känns som jag flyttade honom fram och tillbaka hela natten. Däremellan en massa sparkande och tvinnande. Stackars lille vän...inte lätt att ha feber...

Förmiddagen idag ägnades åt pyssel. Över hela golvet. Det var väl mest storasyster som pysslade. Lillebror övervakade från soffan, ihopkrupen under 3 filtar. Det var jätteviktigt att det skulle vara 3 filtar! :)
Har sparat toarullar. Efter att smällkaramellsäsongen är slut tänkte jag att dom kunde vara bra att t.ex. göra kikare av. Hade tänkt visa barnen. Men jag hann inte! Storasyster kom på det själv! Hon kom in i köket med två rullar som hon klistrat metallic-papper på. Bara att häfta ihop! Och sen såklart göra en till åt lillebror. Duktig tjej! Hon har blivit så duktig på att klippa. Sååå noga runt alla fina leksaker i reklambladen. Tänk att hon utvecklas så bra "själv". Har inte varit den bästa på att sysselsätta henne med sånt dom säkert gör hela tiden på dagis.
Tänker hela tiden att jag ska börja läsa nåt för henne. En riktig kapitelbok. Att mysa tillsammans med på kvällarna. Men det blir aldrig av... Vill så gärna att hon ska tycka böcker är toppen. Läsa är så bra! Får bli ett projekt att sikta på.

Vid lunch började storasyster tröttna på sjuk lillebror och trött mamma. Så vi ringde min kusin som också bor här i "ut-byn". Hon fick gärna komma dit. Vi drog på oss kläderna och levererade en förväntasfull tjej till sin "tant". Hon kom inte hem förrän strax efter kl 17. Jättenöjd med sin eftermiddag.
Lillebror sov inte en sekund under tiden hon var borta. Trots 39grader hela dagen. Alltså ingen vila för mej heller. Kanske var han lite på spänn när hon var borta, för direkt Bolibompa började somnade han på soffan. Kvart över sju sov båda två i min säng. Han sover oroligt och vaknar hela tiden och ropar på mej. Men hon snarkar så väggarna darrar :)

Kan upplysa om att Alvedon tuggtabletter ratas. Vägras. Han tar hellre en supp, trots att han gråter och säger att det gör ont. Knäppa unge. Men det är ju ett val han gör själv. Pest eller kolera...

Imorgon, tisdag, är det dags för storasysters behandling igen. Egentligen min tur att åka, men jag frågade snällt så nu åker exet. Jag stannar hemma med lillebror. Det är bara en enkeldos cytostatika denna vecka, så det går fort. Det som tar tid är att åka...2tim dit och 2tim hem.

söndag 17 januari 2010

Upp och ner

Upp:
Mår "upp" av att tvinga mej själv att acceptera ett erbjudande om besök av en nära vän. En nära vän som tar med sej mat, lagar den och serverar mej. Som tar med sitt barn så storasyster får träffa sin kompis och leka med en jämnårig. Som vet hur ledsen jag är för det barn i vår närhet som fått återfall i sin leukemi. Som tar sej tid för mej, fastän jag bor en bit bort...

Har svårt att ta emot hjälp, att släppa nån inpå livet. Att vara till besvär... Att bo så här i en "ut-by" gör att det i mitt huvud är ett "besvär" för andra att komma hit. Hela jag känns som ett besvär...ett besvär som egentligen hade behövt mer hjälp och stöttning än jag ber om. För jag vill inte vara till besvär.
Det är inte så J***A ENKELT att vara liten och ynklig, när alla jämt förväntar sej att jag är stor och stark. Det har blivit en självuppfyllande profetia - förväntningar på mej som gör att jag agerar som förväntas. Klara själv, inte be om hjälp, stå stark. Liten och ynklig...rädd och ensam...så blir det när man lyckas.

Ner:
Mår lite "ner" av att upptäcka att lillebror fått hög feber. Blixtsnabbt slog den till. Och slog ner honom. 39,1. Ynklig som en fågelunge tog han frivilligt på sej pyjamas och kröp tillslut till kojs i min säng redan kl 17. När han sen vaknade efter en timme visade termometern 40,0. Vägrar flytande Alvedon. Skriker som besatt. Spottar och frustar. Inga suppar hemma. Ringer exet, som har suppar och kommer hit. OCH jag är så glad att det numera går att köpa receptfritt på macken! Exet hade köpt Alvedon tugg/sug-tabletter. Ifall det skulle funka bättre... "Kolla, en godis!" Och vips var tabletten borta! Yippie! Luuurad :)
Lite senare på kvällen samma visa, fast med hostmedicin. Spottar ut, halvspyr. Här finns inga suppar eller tuggtabletter att ta till. Vad gör man?? Hotar...jo jag hotar...med att annars måste vi åka till doktorn så doktorn får ge medicinen. Då ger han sej...och snyftar i sej 5ml äcklig hostmedicin. Att 5ml kan vara så mycket? Och vad tänker dom på när dom gör så äcklig smak på medicin till små barn?? Stackars liten...stackars lillebror...Och stackar mej som måste tvinga mitt barn...

Lillebror som snart lärt sej det här med kläder. I morse fixade han själv att ta av pyjamasbyxa, byta blöja och ta på vanliga byxor, dock bakåfram. Men vad gör det :) Sen sprang han runt med stora hatten på huvudet, pangan och en kavel. Kavlade på allt han kom åt (med pangan fortfarande i handen såklart!) samtidigt som han sjöng favoriten Sjörövarfabbe med sin tillfälligt hesa whiskeyröst. Härliga unge!

lördag 16 januari 2010

Ont i magen

En ledsam dag, en ont-i-magen-dag...

Min mat-mage fungerar inte...stora protester trots bra mat. Funderar på vad som är "bra" egentligen?? Ska jag ha ont i magen av att äta det jag tror/trodde var det enda rätta för mej? Eller ska jag ha ont i magen av att äta "vanlig" mat? Idag har det varit värre än värst. Trots "bra" mat. Trodde f*n jag höll på att få magsjuka, så illa mådde jag och så ont hade jag... Tackar högre makter för att barnen såg att det var illa och lät mej sova bort smärtan en timme.
Dom har varit riktiga änglar idag. Lekt jättebra. Nästan inget bråk. Lugnt och beskedligt (för det mesta). Helt i min smak!

MEN!

Min oros-mage mår illa för en väns skull...en vän med ett leukemi-barn. Behandlingen hade börjat gå mot sitt slut, men nu har dom fått veta att det tagit omtag. Smärta. Oro. Dom har levt med detta i nästan två år. Och nu börjar det igen.
Blev så himla lessen när jag idag fick reda då detta. Ville bara gråta. Men vill inte oroa storasyster. Vill inte berätta om vad som hänt. Hon känner detta barn lite grann. Vet att leukemi är "dumma knölar i blodet".
Mitt hjärta blöder för min vän. Och för hennes barn. Läser lite snabbt om leukemi och återfall. Benmärgstransplantation kan vara en behandlingsform. Har för mej att dom pratade om detta förut...tror att de hade möjlig donator...men vet inte, minns inte. Det var innan detta var "min verklighet". Innan jag kunde ta det till mej. Innan jag förstod.
Deras smärta blir min. Kan ju inte förstå hur det känns för dom nu. Dom upplever det jag mest av allt fruktar - återfall. Min oro blir större - för mitt barn. För det som inte ska hända, händer nu i min närhet. Min oro växer för min vän och hennes barn. Det är ofattbart, olidligt ledsamt...

fredag 15 januari 2010

Blodad tand

Ibland drabbas jag av speldjävulen. Är dock förunnad att ha ganska tunn plånbok, så djävulens klor sitter ej för djupt :)
För några dagar sen skrev jag ju att jag skulle köpa en Harry eller två för att förhoppningsvis täcka upp nödvändiga och onödiga utgifter. Gjorde också det. En andel och en "egen" inhandlades under onsdagen för spel på dagens V64. Och jag hade 4 rätt på båda!
Idag inkasserade jag intäkterna. 230kr. Ja, ja...ingen storvinst alltså! MEN det täckte insatsen och räckte för att få byta till två nya kuponger för spel på morgondagens V75 OCH en trisslott. Lotten ska dock få "mogna" ett tag till innan jag skrapar den :)
Kan morgondagen vara dagen då allt vänder?? *håller tummarna*

"...å än slant hon dit"


Känns nästan som kroppen kände på sej att karaktären var tillfälligt bortblåst... Om man börjar förra inlägget med "Å än slant hon hit..." känns det ju nästan som det var oundvikligt att fortsätta slinta...eller??
Hur som helst åkte jag å handlade hungrig (mot bättre vetande...). Det är vid sånna tillfällen det är oooomöjligt att motstå nybakade saffranssemlor. Ett krasst konstaterande. Punkt.
Ska dock göra mitt bästa för att INTE börja nästa inlägg med "...å än slant hon ner i diket!"
Sitter nu här med svullen, ömmande mage. Som man bäddar får man ligga, tydligen... Å apropå det lät jag lillebror mysa i sängen med storasyster - tillsammans med varsin skål chips. Så nu får jag verkligen ligga som jag bäddat...på en bädd av chipssmulor. För man kan inte vara våran lillebror utan att "råka" kliva i chipsskålen... liggande. Jo, det går att kliva i chipsskålar fast man ligger ner. Tydligen.
För övrigt är jag glad att ha barnen hemma igen. Även om jag inför hämtningen fick betala 2598kr för att få bilfläkten fixad... Intalar mej själv att det är värt pengarna. Nu har vi varm bil utan att ha fläkten vrålande på högsta.
Har också fått nya vedlåren levererad! Snickar-exet spikade ihop underverket under gårdagen och levererade idag på sena eftermiddagen. Den blev jättefin! Och är 2m lång! Nu har vi stooor lucka för veden och liten lucka för källsorteringen. Me like :) Är dock ännu omålad, men det ska jag ta itu med nästa vecka när barnen inte är på plats. Ska jag bli hög på målarfärgsångor, vill jag njuta av det i stillhet! Så jag avvaktar med bildbevis. Nyfikna är välkomna på besök!
Storasyster mår förhållandevis bra. Det har varit full fart hela veckan hos exet. Men hon har spytt några gånger å i stort sett inte ätit nåt dagtid. Det lilla skimmer av hår som börjat växa fram är nu borta igen. Hon är blank som en nyputsad spegel på huvudet och ögonbryna är också bort igen. Det tyder ju på att "guld-medicinen" gör sitt jobb, men det var lite tråkigt också...
Hon blev jätteglad över att få titta i böckerna jag beställt från Barncancerfonden. En av dem fanns i fondens lägenhet som vi bodde i under strålningsveckorna i somras och hon har pratat om den. Den heter "Eugene och den dumma knölen". Handlar om en pojke som får en dum knöl i huvudet. Innehållet påminner om hennes resa, med skiktröntgen, strålning, mediciner och operation. Man riktigt ser hur hon bearbetar sina egna upplevelser när hon lyssnar till berättelsen och tittar på bilderna.
Som en parentes vill jag berätta att Barncancerfonden har 3 lägenheter i Uppsala där man har möjlighet att bo under behandlingar som inte kräver övernattning på sjukhuset. Vi bodde i en av dem i 3 veckor under hennes strålbehandling. Fonden tillhandahåller dessa utan någon som helst kostnad för familjerna! Området där de ligger var så vackert! En härligt grönskande innergård, med vita, söta små tvåvåningshus, knappt 10min gångväg från barnsjukhuset.
Så det är till sådant de pengar man skänker till Barncancerfonden delvis går. Till att verkligen hjälpa där det behövs! Tänk på det!

"Å än slant hon hit..."

Erkänner med tungt hjärta (mage?) att jag "slant dit" igårkväll... Trots fina ord strax innan om att tänka tunnare "tunna"...
Magen var i olag å jag tappade sugen för en stund. Tänkte att det är ju ingen idé att försöka lägga om kosten när det inte verkar funka i alla fall... Så jag dök i skafferiet och tröstade mej med ett otal skedar Nutella...mådde riktigt illa efteråt. Nu ska jag kasta burken! (kanske...)
Känner mej lite down. Å trött på att inget verkar funka. Men man ska väl ha tååålamood!!! Tyvärr inget jag är bra på...suck...

torsdag 14 januari 2010

Tunna(re)


Har äntligen varit iväg med alla påsar till återvinningen. 12st!!! Jo...det var ganska fullt i verandaförrådet...å utanför det...
Tycker inte det var så länge sen jag var iväg... Funderar på hur det kan ha blivit sånna mängder?? Handlar jag mycket?? Eller sorterar jag duktigt?? Hoppas på sista alternativet...
Brännbart-tunnan är aldrig proppfull, trots att den bara töms 1gång/månad. Alltså måste jag vara ganska duktig :)
Ju mer man sopsorterar desto "tunnare" tunna....
Försöker överföra detta på mej själv:
Ju mindre skräp, desto tunnare "tunna"...
Ska tänka på det och också planera för att utnyttja det elljusspår som finns knappt 100meter från huset...

Planerade för en lat dag...

Idag, torsdag, hade jag planerat att göra ingenting. Första dagen denna vecka jag inte har nåt inbokat jag MÅSTE göra.
Nu är klockan snart 13 å hittills har jag
- vikt ihop all torr tvätt (men ännu inte lyckats få in den där den ska vara...)
- diskat
- huggit ved

Vedhuggningen var sååå rolig. Har äntligen fått in rätta snitsen, så då var det nästan inte ens jobbigt! Surade lite när de stora vedklabbarna tog slut...
Dessutom var det härligt att komma in och efter en stund få så där skönt hettande kinder som man får när man varit ute i kylan. Är fortfarande kokhet :)

Ska snart ta itu med det berg av återvinning som vuxit fram på verandan...bara bilen blir lite varm.
Lat dag!? Pyttsan...

onsdag 13 januari 2010

Middagstipset!

Köpte en gravlax-bit i "utgåendedatumkorgen"
Tänkte "Jaha? Vad ska jag göra med den då"
Så hittade jag recept! Enligt LCHF såklart!

Laxpudding

3-400gr gravad lax (efter tycke å smak såklart!)
500g väl avrunnen keso (använd sil eller liknande)
3dl grädde
4 ägg
dill
salt peppar

Blandas ihop och gräddas i nedre delen av ugnen, 200grader, i 30-40min tills den "stannat".
Serveras med smör!

Eftersom jag inte tycker så mycket om dill, tog jag gräslök istället. Kryddade inte heller.
Å det blev smaskens!


Från gårdagens matlagning kan jag annars rekommendera:
Mos på blomkål
Hacka isär ett blomkålshuvud. Koka det i ca 2dl grädde. Mixa å smaksätt som du önskar.

Jättegott blev det! Intogs tillsammans med hästkött (smörgåspålägg). Idag åt jag det tillsammans med rökt kalkon. Å så en stor smörklick på såklart! Mamma blev inspirerad och gjorde också detta mos, vilket intogs med kyckling.

Nybadad

Idag började lillebrors minisim igen efter juluppehållet. Det var med blandade känslor vi begav oss dit. Har själv tyckt att det varit sådär, eftersom mannen ifråga suttit fastopererad kring halsen på mej å tjutit som en siren så fort jag försökt amputera bort honom. Han har varit måttligt imponerad av att plaska runt i vattnet. Men idag var han som en vänd hand! Både jag och simfröken var alldeles rålösa! Hoppas, hoppas det håller i sej. Sen tyckte han visst det var så mysigt att vara med mammsen att han inte ville tillbaka till pappsen. "Vill ha min mamma" skrek han så det skar i hjärtat. Om och om igen...tårarna rann...fick bryta lös honom ur bilstolen och bära in honom till pappsen. Sen låg han i min famn å snyftade en lång stund innan jag åkte. Tänk att man på ett sätt kan bli glad av att ha ett ledset barn! Mammas gofis...

Igår var ju storasyster och fick en dos cellgift. Höll på att gå på tok. När sköterskorna höll på att rigga upp började exet fundera på vad dom höll på med. Dom hade riggat en droppställning med koksaltlösning, vilket dom gör när hon ska ha trippeldos, eftersom det ska gå tillsammans med den dosen, som tar ca 4 timmar. Men han tänkte att dom kanske skulle ge mer vätska, att det var nån ny rutin. Så hängde dom upp den stora cellgiftspåsen, trippeldos-påsen. Då protesterade exet. "Hon ska ju bara ha dubbeldos idag!" Sköterskorna protesterade, men gick till slut å kollade. Och visst hade han rätt! Vete gudarna vilken inverkan/påverkan det hade fått på den lilla kroppen om pappa inte haft koll och varit alert.
Innan de skulle åka hem kom "våran" läkare och sa att dom såg mycket allvarligt på det som hänt. "Det är ju inte alvedon vi ordinerar precis..." Det var överläkaren som ordinerat dagens dos och "våran" läkare som godkänt den. Alltså hade båda två gjort fel. Dom hade nu anmält sej själva. Tur att dom tar ansvar för sina handlingar i alla fall!
Storasyster var i alla fall nöjd med dagen. Två clowner gästade lekterapin. Dom hade tokat runt och lockat alla barn till skratt i en timme. När allt var över var hon så trött att hon hade bett om att få åka hem :)

Clownerna på lekterapin kostar 8000kr/gång och dom kommer en gång i månaden. Detta bekostas av Högfjällshotellet i Sälen. Härligt initiativ! Dom brukar också ha en insamlingsgala till Barncancerfonden varje år.
Passar på att slå ett slag för den insamling jag själv startat till förmån för Barncancerfonden i storasysters namn. Du ser länken här bredvid till vänster. Det går att SMSa 20, 50 eller 100kr

Tisdag betydde också en pratstund med kuratorn. Skönt att få ventilera oro och funderingar med nån som står utanför. Det är så svårt att förmedla/förklara hur dåligt jag mår, hur orolig jag är, hur mycket det sliter och stressar...

Gårdagen ägnades för övrig åt en match med yxan i vedboden. En del vedklabbar är så stora att dom inte riktigt vill brinna.
Jag är LIVRÄDD för yxor. Har huggit mej i tåhättan på mina kängor en gång då vi var vid en slogbod ca 1km från åkbar väg. Som tur var tog plasthättan i kängan emot, så det tog inte tån. Men jag kände stålet mot tån! Sen dess har jag inte använt yxa...typ 10 år.
Jag gick dock till attack med största försiktighet. Stod så bredbent att jag nästan gick ner i spagat :) Yxan jag hittat var inte den bästa, så till slut gav jag upp.
Ringde och rapporterade till hyresvärden (pappa) och till idag hade han fixat fram en riktig klyvyxa. Det gick väldigt mycket bättre med slipad egg och lite tyngd! Men gissa va trött jag är i axlar och armar!!! Är alldeles darrig och ostadig i högern.

Ägnade gårdagskvällen åt att lägga upp gamla kort på Facebook. Så roligt att titta på och ännu roligare med alla kommentarer man får :) En upplyftande afton!

måndag 11 januari 2010

Äntligen kamera!




Idag kom äntligen min "nya" kamera, inhandlad på Tradera.
Den var jättefin! I kanonskick! Sååå nöjd! Å framförallt till en bråkdel av priset!
Nu är det bara att hoppas att lillebror minns hur man INTE ska göra med den...









Invigning av kameran med en bild av två av mina allra bästa! Myyyys!











Knorr, knorr...

Känner mej visserligen som en gris då och då, pga uppsvullen mage, men jag har inte ännu utvecklat nån knorr därbak...dock LÅTER magen så...knorr, knorr...
Dag 2 med low-carb å jag är sååå duktig. Igårkväll gick jag i skafferiet å kollade så många gånger att jag trodde gångjärnen skulle bli utnötta...men jag tog inget! :)

Har varit å storhandlat en massa nyttigheter så det ska finnas nåt att välja från. Lyckades t.o.m. knöka in allt i frysen.

Hittade ett recept på ris á la malta: vispgrädde och keso. Mumma! tänkte jag å rörde ihop. Men njaaa...tänker man "malta" å stoppar detta i munnen blir det liksom fel...dock helt okej att mocka i sej :)

Fläkten i bilen krånglar å har gjort så ett tag. Tog ett djupt andetag och åkte till verkstan... Byte av fläktmotstånd, sa dom. Kostnad: ca 2600:- (inkl arb) Suckar djupt...men vad ska man göra?? Fläktfan funkar ju inte på annat än högsta å det börjar bli lite irriterande med fullt fläktös och radion i botten hela tiden. Inlämning fredag. Blir nog en Harry till helgen...

DESSUTOM vill jag ha ett till frysskåp. Det funkar inte med endast det lilla under kylskåpet. Alltid proppfullt å ingen idé att ens tänka på att göra storkok å frysa in. Surfar Blocket hysteriskt - men inget inom räckhåll. Eller ska man köpa ett nytt? Köper nog 2 Harry...

Hälsade på hos exet. Lillebror var på dagis, men storasyster var hemma. Hade tagit blodprov på morgonen. "Jag skrek jättehögt å grina också!" Mmmm, som vanligt då. Men man FÅR skrika! Hur annars ska liten vän få ur sej rädsla och frustration över allt hon tvingas utstå?

På em fick vi blodprovsresultaten. Det blir behandling imorron. Neutrofila var 1,3 och då kan dom behandla. Med tanke påatt hon hade 5,0 för två veckor sen har dom gått ner mycket. Säkert både tack vare mycket cellgift och förkylningen. Imorron står dubbeldos på schemat.
Håller tummarna hårt att hon inte ska bli så sjuk den här gången heller. Nya medicinen, kortisonet, verkar ha gjort sitt jobb. Men hon äter ju fortfarande just ingenting, så illa mår hon allt.

Klyftiga jag, som önskat jag hade en blåsbälg till kökspannan, kom på en utmärkt lösning! Barnens ballong-uppblåsare! I brist på bröd... :)

söndag 10 januari 2010

Ut med jul och olater...

Idag tänkte jag att jag skulle ta tag i maten...vi får väl se hur det går ;)
Har i alla fall ätit low-carb hela dagen. Å inte en endaste liten godisbit! Yay me!
Blev liiite sugen när jag läste om godis på Facebook, men det enda jag har är en chokladask med sån där riktigt sliskig choklad, så den lockar INTE! Tur är väl det...
Är inte lika svullen om magen idag, tack vare maten. Men det gäller ju att hålla i. Måste nog surfa runt lite å leta inspiration för vad jag kan laga. Kanske ska jag dyka ner i någons frysbox å rota fram nån köttbit... :)

Har städat bort julen. Blev tomt...lite sorgligt är det att plocka bort ljusstakarna ur fönstret...
Tog mej till och med samman å torkade golven! Julstädningen kom efter jul i år :)

Pratade med exet som berättade att dom varit till stugan och åkt skoter. Där uppe hade det varit solsken och bara -8. Härligt! Storasyster hade kört alldeles själv runt hela vallen. Tippat en gång, men varit mer rädd för vad pappa skulle säga, än för själva tippet :) Duktig tjej!
Å han är för snäll, det där exet. Rotat fram lite material jag kan använda till vedlåren. Är det inte fryskallt imorron ska jag dit å kolla om jag kan börja bygga.

Imorron är det dags för storasysters blodprov inför ev behandling på tisdag. Hon hade ju jättebra värden sist, men nu är hon snorig, så vi får väl se.
Det är nu 4 behandlingar kvar innan det är klart. Om allt går som det ska får hon sista behandlingen 9 februari och sen är det koll i Uppsala 2 veckor senare.
Känns både skönt och lite skrämmande.
Skönt att slippa utsätta henne för mer behandlingar.
Skrämmande att inte längre ha samma koll på henne. Hur ska man kunna slappna av??

Råkade titta mej i spegeln...såg ut som ett spöke! Alldeles röd runt ögonen. Hade visst lite feber också...bara 37,8 men tillräckligt för att behöva krypa ner under filten med fleecemorgonrocken och raggisarna OCH benvärmare. Tog en Ibumetin och känner mej just nu ganska bra. Hoppas det håller i sej. Vill inte bli sjuk. Det är säkert syrebrist efter över en vecka med mestadels inomhusvistelse. Men imorron skulle det visst vända! Hoppas....

lördag 9 januari 2010

Magen och jag, eller IBS-kaoset...

Mycket ska man läsa innan ögonen trillar ur. Ja, mycket finns att läsa på nätet om onda, uppblåsta, ömmande, pruttande, långsamma igensatta eller snabba fartiga magar. Att ca 10% av befolkningen lider av IBS syns på många sätt. Alternativmedicinarna är snabba att hänga på, medans skolmedicinen står handfallna.

Mitt helvete tog fart strax efter att storasyster föddes. Redan många år innan har jag väl haft en inte helt fungerande mage, men nu tog det fart med stormsteg. Att mitt innanmäte rivits sönder när hon föddes gjorde allt ännu värre. Att inte ha muskler att hålla emot med när det behövdes blev en mardröm. Vågade inte gå ut ur huset när det var som värst. Rädd att inte hitta en toalett, rädd att "gasa ihjäl nån", rädd att skämma ut mej...Det blev en psykisk stress utan dess like.
Nu är jag opererad och fungerar i stort sett som innan, men det är ändå stressande.

Magen i olag och hjälpen jag fick hjälpte föga. Miniform mot gaser, Inolaxol för att stabilisera tarmen. Till slut fick jag göra en koloskopi - kamera uppkörd bakifrån. Mindre nice, men det var intressant att se sin egen tarm innifrån på skärmen :) Undersökningen visade inga fel.
"Eftersom det inte är något fel på tarmen har du IBS. Tänk på vad du äter. Dra ner på kolhydrater och gasbildande mat."
Tack å hej. Det var den hjälp man fick. Nu i efterhand förstår jag ju varför. Dom vet ju inte vad dom ska göra.

Har provat det mesta. Att äta low-carb funkar bäst när det kommer till att bota gaser. Men magen är fortfarande svullen och out-puten inte som den ska...
Provat probiotica, men inte upplevt nån större förändring.
Något är ju fel. Vad ska man göra??

Just nu är det projekt Sunwic. Ett pulver gjort på en baljväxt som ska hjälpa återställa tarmfloran.
http://www.sunwic.se
Jag griper alla halmstrån som finns, med informerar mej så gott jag kan innan såklart. Har nu hållit på i 18 dagar, men inte märkt nåt resultat. Ska kanske justera dosen? Exet provar också och han har redan efter en vecka märkt förändringar. Ger inte upp ännu, med en så kass tarm kan det ta tid att justera in sej.

Läser om en mängd olika tillskott som rekommenderas för mage/tarm; kanel, ingefära m.m.
Hittar ett till piller, Dido, som verkar innehålla just detta. Ska kanske pröva...?
Blir inspirerad och läser vidare om kanel. Bra för tarmen, är bl.a. ogynnsamt för svamp i tarmen vilket kan ge diaréer och analklåda. Aha!!! Å jag som misstänkt springmask... småbarnsförälder som man är. Surfar runt och hittar doseringsanvisning för dagligt kanel-intag: ½ tsk. Blandad ner det i Sunwic-drinken. Löser sej dåligt, men går bra att dricka ändå. Har rapat kanelbulle hela kvällen :)

Vad säger detta? Att allt kretsar kring magen!? Ja, det är dagens understatement...min mage styr mitt liv.
- Att inte kunna äta en god middag med vänner utan att skynda sej hem efteråt när magen börjar protestera, livrädd att börja fisa gröna ångor...
- Att inte kunna åka hemifrån på morgonen utan att ha gjort ifrån sej - annars blir följden som ovan...Alltså gå upp två timmar tidigare för att vara säker på att hinna
- Att spendera timmar på nätet letande efter tips, idéer och bot
- Att gruva sej för dagen jag träffar nån ny...en ny som måste anpassa sej och förstå min situation och vånda. Att börja ett möjligt förhållande med att prata lort och prutt är inte lockande...

Nästa projekt är att riktigt ta tag i min diet. Har slarvat länge nu... Ska jag prova LCHF...? Har jag orken till det? För det krävs engagemang och vilja. Gäller bara att ta sej över tröskeln...
Vaknar efter orolig natt. Drömt att jag haft ihop det med en "no-no", en "bad-boy". Jösses... Å med tanke på att han finns på riktigt och inte är nån jag varken brukar stöta på eller funder över, undrar jag verkligen vart jag fick det ifrån... :)
Sen övergick drömmen i att det var töväder och jag stod ute och skottade smältande snö mot grunden på huset i panik. Det skulle bli kallt igen och jag visste inte hur det skulle gå om snön inte räckte till för att isolera grunden. Ja, vad ska man säga... :)

Ringt å kollat upp hur storasyster mår. Hon var i god form. Hoppas den lilla feber hon hade bara var lite snorning som skulle loss. Hon snöt och snöt den lilla näsan igår innan hon åkte.

Fortfarande -30 ute...
Idag är det tvätt och städ som gäller, så jag ska väl inte klaga på vädret. Det passar ju utmärkt att vara inne nu :)

fredag 8 januari 2010

Rosa kläder och könsroller

Idag har barnen åkt till sin pappa. Känns tomt och tyst...
Förmiddagen förflöt utan problem idag faktiskt. Först lekte dom affär på sitt rum i 2 timmar!!! Sen grävde jag fram gammal leksaksreklam ut tidningsåtervinningen, för att sedan förse dom små liven med saxar. Det blev ett väldigt klippande och bläddrande. Allt fint skulle klippas ut och sen klistras på papper. Storasyster klippte allt möjligt. Lillebror klippte pangor...vad hade jag förväntat mej??

Jag har alltid varit väldigt noga med hur jag tänker om mina barn; deras könsroller om du så vill. Det är jätteviktigt för mej! Att storasyster OCH lillebror inser hela sin potential och inte blir bundna av vilket kön dom tillhör.

Tycker det är tråkigt att handla kläder när flickavdelningen är rosa med blommor och pojkavdelningen är blå med döskallar. Det ligger så mycket tankar, fördomar och förväntningar i färger. Gillar själv inte rosa. Och att färgen "har så mycket i sej" gör inte saken bättre.
Tänk va, en tjej som har rosa tröja är sööööt, en kille som har rosa tröja är tuff! Vad säger inte det?? Jag blir anti och överdrivet principfast - köper inte rosa puttinutt till min dotter. Hon är sööööt och tuff! i grönt, blått, svart och rött. Hon är söööt utan rysch och volanger. Å lillebror är söööt och tuff! i dessa färger han också. Att det varje gång han har rosa ska fällas nån kommentar kan störa mej OCH trigga mej. Därför kan jag köpa rosa till honom, bara för att liksom...
Andras kommentarer tyder på att många som pratar om hur viktigt det är att "alla ska vara lika" inte lever som dom lär. Å självklart ligger inte allt i färger, men det späder på allt och blir en ytterlighet som syns.

Är på ett sätt glad att barnen pappa är "en riktigt karl". Han spikar, kör traktor, gräver, sågar ved...ja allt man kan tänka. Han tycker jag överdriver min inställning och skulle inte säga nåt om storasyster bara lekte med dockor och levde sitt liv i en rosa bubbla (hör du hur jag morrar??)
MEN han glömmer på ett sätt också av hur HAN påverkar barnen. Storasyster älskar att göra som pappa! Åka skoter, ta in ved, köra traktor å allt det där. Jag hoppas verkligen att det fortsätter, att han påverkar henne att se att hon kan.
Hur jag sen ska påverka lillebror är en annan femma. Att inte sätta gränser är det viktiga även här. Att ha klänning, sminka sej, "vara fin och söt". Försöker tänka på hur jag berömmer. Det är svårare att tänka om pojkar, hur man ska göra...men det är väl för att man inte förstår deras instinktiva dragning till vapen - något som förbryllar mej! Men det är intressant att se - att se att det inte är invant, utan medfött. Sen är frågan hur JAG kan göra för att väga upp det!? Jag jobbar på det :)

Tänker ofta på en ståuppare som pratade om detta, Magnus Betnér. Hur man t.ex. när en flicka ramlar kull och gråter snabbt är framme å tröstar och ömkar. Medans man till en kille förringar smärtan å säger åt dom att hoppa upp å ta nya tag.
"Men lilla gumman! Gjorde det ont? Kom hit ska jag blåsa!"
"Kom igen nu grabben. Upp å hoppa. Det där gjorde väl ingenting!"

Jag tänker att det är mitt jobb som mamma att servera mina barn med "den andra sidan av myntet". Allt det andra får dom i överflöd... Att det är svårt är jag fullt medveten om. Och jag känner mej ibland påpassad av andra pga att dom vet min ståndpunkt.

Min stora förebild är min morfar. Min morfar som kunde allt och som jag fick vara med vad han än gjorde. Min stora idol... Han hjälpte mej bli den jag är. Hoppas han vet det...

LinkWithin

Related Posts with Thumbnails