...tar jag mej en öl. Jag måste få slappna av. Är spänd. Magen (de ev musklerna) har varit spända till max sen igår kväll. Ett spänt tryck som börjar nedanför bröstkorgen och täcker hela magen (en ansenlig yta alltså).
Gör det svårt att andas. Andetagen blir grunda. Hela dagen har jag försökt djupandas. Men det går inte.
Är det så här det känns? Undertryckt stress...Oro...
Jag tror att jag är lugn och sansad, men kroppen talar med hög röst om att jag ljuger...
Att dricka alkohol för att slappna av är väl inte ett ultimat alternativ. Och jag är fullt medveten om det. Men hur ofta händer det? Typ aldrig. Köpte 4 öl till midsommar varav två konsumerades då. Är alltså en sällandrickare.
Fattar inte ens varför jag ens bemödar mej att "ursäkta mej"... Om jag bestämmer att jag vill dricka en öl på en torsdag så får jag det! Så det så!
Jag är mer orolig än jag vill erkänna. Jag litar inte på att storasyster fortfarande är frisk förrän jag får höra lungröntgenresultatet. Och inte ens då kommer oron att försvinna...men förhoppningsvis dämpas ett tag...
Imorron får jag krama min barn. Imorron får jag se att dom är friska. Riktigt se. Längtar...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar