onsdag 28 april 2010

En kommentar på bloggen

Blir glad och varm i hjärtat när det dyker upp kommentarer från okända där ute i cyber.
En till Wilmsdrabbar har gett sej tillkänna. Tack!
här skrev hon:

Hej Tigrinnan, läser din sida och känner så starkt för dig och dina små. Förstår den oro du har och som du säkert alltid till viss del kommer att bära med dig. Jag är en 51-årig fd Wilmspatient. Som 2 åring opererades vänsternjure bort. Jag fick även metastaser i lungan. Behandlades massivt med cytostatika och strålning. Tror att de doserna skulle kunna bota en elefant idag =). Jag blev frisk. Långsiktiga biverkningar fanns inte riktigt på kartan då, överlevnaden var inte så stor på den tiden. Otroligt vad behandlingen av barncancer har utvecklats till det bättre på alla sätt och vis. Har så mycket minnen från den tiden. Mest obehagliga. Jag gick på efterkontroller lång upp i vuxen ålder, vilket jag tyckte var bra. Har idag 2 vuxna underbara döttrar. Ska också bli mormor om några veckor, helt otrolig härligt. Önskar er allt gott. Svarar gärna om du undrar över något.

Tänker på hur mycket en sån här sjukdom påverkar. Du Anonym, som skrev detta, är snart mormor (grattis!) och lever fortfarande med tankar om din sjukdom. Tänk va...Blir alldeles tårögd och berörd. Någonstans hoppas jag ju att vi kan lägga detta bakom oss. Men jag förstår ju att det inte går att helt göra det. Aldrig någonsin..

Jag har av en vän hört talas om hur behandlingen var "förr". Min vän har en kusin som insjuknade på 70-talet (? tror jag). Hon överlevde också. Men behandlingen var "brutal"... Man får verkligen vara tacksam att forskningen går framåt.

Du nämner långsiktiga biverkningar och avsaknad av kunskap om dessa. Har du upplevt någon biverkning? Med tanke på "elefant-doserna" du fick.
Det dom pratar om för min dotters del är tillväxten och ev påverkan av strålningen på några ryggkotor. För detta kommer hon gå på kontroller till hon är 18.

Metastaser på lungorna. Försvann dom med behandlingen eller opererades detta också?

Skönt att höra att du har barn. Man blir ju lite orolig för att det ska bli krångel med sånt... Njuren sitter ju i alla fall i närheten av området som ska producera avkommor. Jag tänker ibland på om strålningen påverkat livmoder/äggledare.

Mycket tankar...dålig fokusering...återkommer kanske med flera frågor.
Tack för att du berättade!
KRAM!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

LinkWithin

Related Posts with Thumbnails