Tröstar mej med att baka smulpaj med jordgubbar och (faktiskt) hemgjord vaniljsås.
Medans pajen stog i ugnen blev jag drabbad av plötslig sinnesförvirring - jag städade skafferiet!
Varför sparar man på saker? Långt efter att bäst-före-datumet gått ut...? Och varför har jag köpt vissa saker?
Kikärtor? ---> För att storasyster ett tag tyckte om kidneybönor och sånna inte fanns när jag skulle köpa en gång för länge sen. Behöver jag säga att kikärtor inte var nån hit...
Vita bönor? 2 burkar. ---> För att jag tycker om vita bönor, men får ont i magen - alltså blir dom stående.
Gammalt vällingpulver? ---> Lillebror har inte druckit välling på säkert 2år. Har för mej att jag i nåt svagt ögonblick tänkt att det kan ju vara bra att ha kvar ifall nån av dom blir sjuk och inte vill ha nåt annat att äta.
Sardiner i tomatsås? ---> För att jag var snål och inte ville köpa makrill. Vet nu att den enda likheten mellan makrill och sardiner i tomatsås är just tomatsåsen...bläääää!
Gamla snabbmakaroner? --- Har stått kvar sen vi flyttade hit. Och jag bara hatar snabbmakaroner!
Gammal lönnsirap. Härsken (?) honung. 1 skorpa i botten på en stor kartong. osv osv osv osv
Men jag passerade en milsten. Rensade bort lite mer av mardrömmen...
Sondmaten. Som vi inte använt sen i april. Precis som med alla spypåsar har jag haft svårt att rensa bort dom. Har stått där i skafferiet och blängt på mej. Har knappt kunnat flytta dom på hyllan. Inte velat ta i dom. Men nu så! Ändå fick jag ont i magen. Tryck över bröstet. Så mycket vånda hör ihop med denna sondmat...
Spypåsarna har lagts undan i väntan på ev magsjuka. Bra att ha.
Alla sprutor är kvar. Dom kan väl också vara bra att ha? Till vad? Ja...säg det...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar