Det blev halshuggning. Giljotinen slog ner.
Det var en dum knöl.
Den är ca 1 gånger 2 cm och sitter där njuren en gång satt.
På tisdag har dom genomgång i Uppsala och då beslutas det enligt vilket schema hon ska behandlas. Operation? Cellgift? Stålning? Just nu vet vi inget och kan heller inte få några besked.
Men det vi vet är att den sitter där. Den lilla jäveln...
På tisdag eller onsdag får vi veta.
Och det är okej. Det betyder att det inte är panik. Dom hittade skiten i tid. Inte som sist, när det blev ilfart till Uppsala och tumören var 10 gånger 8 cm stor.
Storasyster är jätteorolig.
Först för det konkreta. Sånt hon vet och är rädd för. Kan relatera till. Som att få nål i porten igen.
Sen för det okända. Sånt man som 6-åring inte riktigt förstår. Som att cancer kan göra att man dör.
Lite för att tappa håret. Men hellre Skalle-Per än död...
Men hon hittar ljuspunkter. Som att hon nu fick avbryta tillväxtbehandlingen. Inga dagliga stick att gruva sig för.
Jag? Just nu ganska sval. Bedövad.
Sånt jag inte behöver "oroa" mej för:
Stora sjukhus - för att jag/vi varit där förut.
Behandlingen - för att jag vet hur det går till.
Nu vet jag vilka frågor jag ska ställa. Nu är jag inte i okänt land.
Sval, men lätt till tårar. Det är ofattbart, det som nu händer...
Nästan på dagen 3 år efter det där första beskedet. 26 maj 2009.
Mycket snurrar i huvudet. Konkreta saker.
Jag som har en tillfällig anställning.
Exet som är egen företagare.
Det är världsliga saker. Men...eftersom det är konkret, är det sånt man fastnar i lite.
När man inte fastnar i rädslan för vad som kan hända...
Så många skriver på FB, skickar SMS och mejl.
Jag har inte svarat på allt.
Hoppas ni förstår.
Kanske sen. Inte nu.
Men jag är tacksam för ert stöd. Hoppas ni känner det.
Klicka gärna på insamlingen här till höger. Skiten måste besegras!
FUCK CANCER!!!
Kan inte hitta några ord, blir bara tom och vet inte vad jag ska säga... Tänker på dig, på ER och kan bara skicka styrkekramar!!!
SvaraRaderaNej! Blir så ledsen! Har tänkt mycket på er. Varit inne på bloggen flera gånger idag. Känt av ångesten. Dessa fruktansvärda besked. Rädslan som drar igång med full kraft. Hade hoppats på bra resultat. Wilms har redan tagit för många fina ifrån oss. Det ska gå bra för din lilla! Det finns inget annat! Men ångesten över att behöva gå in i det igen. Att avbryta sitt fungerande liv. Att lilla fina tjejen ska behöva utstå behandlingar e dyl igen. Det är för djävligt. Är så ledsen för er skull. Önskar jag kunde skicka kraft till er. Tänker på er!
SvaraRaderaVarma hälsningar från Lena (mamma till Nors som förlorade kampen mot en elak Wilms den 19 mars 2012).
Kram!
SvaraRaderaÅhhh.... *kramar om*
SvaraRaderaTusen kramar till er om och om igen!! ❤❤❤
SvaraRaderaNej!
SvaraRaderaTänker så mycket på er och på det som nu ligger framför er. Hade verkligen hoppats att ni skulle slippa det här. Det är så orättvist!
Skickar styrkekramar!
Det är så himla orättvist att ett barn ska behöva gå igenom en cancerbehandling överhuvudtaget, men att behöva gå igenom det en gång till, får mitt hjärta att brista, samtidigt som jag blir ännu argare på det jäkla cancermonstret... Lilla fina C...
SvaraRaderaTänker på er så mycket, kram till hela familjen!
Åhh nej....
SvaraRaderaMånga kramar till hela familjen, tänker på er
Du är så klok och stark och beskriver så bra hur det är. Du verkar ha så fina barn, båda två, och det ska gå bra för er! Kram
SvaraRaderaKan inte göra annat än att skicka många många kramar till er!!!
SvaraRaderaVi håller alla fingarar och tår här hemma för er och storasyster.
Anneli m familj
Fuck Cancer! Hoppas att sakerna runt omkring löser sig så bra som möjligt. Tur att kontrollerna är så täta så att de hittar så tidigt. Nu kör ni. Ge den jäkla cancern vad den tål. Svårt att vänta nu så klart. Men det här svala är nog att du laddar för fighten. Och det är fint att hon hittar ljuspunkter. För hur ska hon annars hantera både sin egen och er rädsla?
SvaraRaderaVi är många, många som tänker och håller på er. KRAM!
Du har en stark tjej, hon fixar det här.
SvaraRadera