Sniffar i komposten. Ställer ut den på trappen...
En stund senare har lukten blivit värre och sökandet återupptas.
Sniffar i skafferiet. I vedlåren. Under diskbänken. På toaletten. Letar efter ev undangömda gamla äppelskruttar under soffan.
Sen ser jag det. Limpistolen som står laddad mitt på köksbordet. Med kontakten i. Där har den stått i över 2 timmar. Mystery solved... Men mysteriet med tappa-tråden-hjärnan fortsätter...
Smältlim luktar blä. I alla fall sån här billig skit. Har inga minnen av att det lim vi använde på fabriken luktade stink. Har ju varit kablagemontör under flera år. Undrar var min gamla, riktiga limpistol har gömt sej...den luktar inte ens efter 8 timmar! Perfekt för hjärnor där ON-knappen inte tryckts på... :)
Å kolla, hon på bilden hånflinar. Hon är säkert världsbäst på röda tråden i tillvaron.
Så jag smältlimmar henne vid tinningloben. Så hon ska få känna på hur det är! För där finns bl.a. funktionen minneslagring!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar