Han tänker, han den lilla Sopranen.
Han övar på sitt nya munspel. En fin låt ska det bli. Som han ska spela vid Claras grav.
Han ska ta sina pengar och köpa en ny hund till mig så jag inte behöver vara ledsen, säger han.
Men han själv vill ha en papegoja. För dom lever så länge så han inte behöver bli ledsen igen så länge han själv lever. Eller en sköldpadda.
Pratade med exet som fått kämpa länge för att gräva gropen i stenig mark igår kväll. Nåt av det värsta han gjort. Att lägga henne där. Den stela, kalla kroppen, som gett sån värme. Att skyffla jord över henne... Nu är det en fin grav med stora stenhällor på, där fina stenar och annat kan läggas till minne.
Vi sitter här och minns. Knäppa hunden... Som brukade jaga svansen runt, runt, tills hon fick ett bra grepp. Och sen göra kullerbyttor. Helst ner för en backe. Som ett litet guldgult hjul. Kullerbyttan. Kär hund har många namn...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar