Å vips blev det tyst!

The kids have left the building.
Och tystnaden sänker sig.
Exet hämtade och vi hann prata lite. Om hunden. Om saknaden.
Han berättade:
"För länge sen när vi var ute och sköt skator sa farmor att det aldrig fick skjutas en skata på gården. Gammalt skrock sa att en död skata på gården betydde att nån i gården skulle dö. Dagen efter att Clara dog var jag ute och klippte gräset. Och där, i en buske, låg en död skata. Jag blev alldeles skakig..."
Hua...
Och alldeles nu, när barnen kommer hem till hans hus, märker de att Clara verkligen är borta... Blir säkert jättejobbigt... :(