Det hjälpte att ringa ett telefonsamtal.
Det räckte att vänligt påpeka att min far faktiskt inte vet allt om mina planer. Att det inte är han som ska bo där. Att det faktiskt var sagt att han skulle ringa mig när de drog igång.
Toalett-''utfarten'' är flyttad.
Och det ska nu vara klart utrett att det är JAG som bestämmer. Nära och kära kan vara konsulter. Men det är JAG som ger slutliga svaret.
:-)
En blogg om en liten familjs vanliga och ovanlig vardagshändelser i kölvattnet av min dotters cancerdiagnos; Wilms tumör. Här skrivs även om IBS, sfinkter ruptur och sonens aldrig sinande mängd av myror i brallan. Välkommen!
fredag 21 september 2012
Hah!!!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Tummen upp för det!! :-)
SvaraRadera...men jag e också ganska rädd för tigrar så jag fattar....;-)