När en gammal vän plötsligt ringer.
En av mina äldsta.
Vänner ända sen dagis.
Nära vänner under många, många år.
Sen kom "livet", med stadiga pojkvänner, barn osv
Man glider isär. Träffas sporadiskt. Sällan.
Men man har varandra ändå, på nåt sätt.
Hon bor inte ens långt bort. I byhålan.
Lite sorgligt att man aldrig tar sej tid.
Hon hade tänkt på mej. Ringde för att tipsa om ett jobb.
Det märkliga är att jag också tänkt på henne under de senaste dagarna. Telepati?
Under vårt korta samtal sa i alla fall hon också det, att vi har varandra även om vi inte ses.
Blev glad av att höra hennes röst. Och det sa jag också. Och att jag saknar henne.
För man ska säga sånt. När det verkligen är äkta och från hjärtat. Sprida lite kärlek och omtanke.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar