Hög

Målar i källaren.
Färgen är INTE vattenlöslig... :-)

Och uppe har bror och svåger brädfodrat taket i ett sovrum.
Det går framåt!

Nu börjar det

Frustrerad till max för att det tar sån tid. Men nu börjar det släppa.
Igår inhandlades takpanel med hjälp av svåger.
Snäll snickare har offrat en lördag för underarbete i badrummet. Bilden visar resten av den väggmatta förra ägaren benämde som nästan ny. Allt är relativt... :-)

Färg har inhandlats.
Mattor har kollats upp.
Och jag har äntligen fått börjat målarkluddat!
Vardagsrummet har fått en strykning. Lister är nästa att få sig en omgång. På ena bilden kanske det går att se lortfärgade tapeten som nu försvinner.

Pappa har städat bort allt skräp som samlats.
Fått nyckel till kusinbarnet mittemot. Har inget vatten, så det är dit jag får gå och pinka :-)

Och jag har bara fräst en gång. Otroligt!

Bara sådär på en fredag kvart i 6

Då ringer läkaren från Falun.
Vid ultraljudet i Mora i augusti gjordes en annan bedömning än de gjort i Uppsala i juni. Mora-läkaren kan inte med säkerhet säga att det inte är något fel. Hon visste inte. Hon kunde inte med säkerhet säga om det var en tarmbit som vuxit fast i vävnad, något i tarmen eller något utanför tarmen. Alltså ska det nu undersökas mer. Tid kommer skickas för nytt ultraljud i Uppsala nån gång under oktober.

Frågade om de kommer göra nån biopsi. För jag tänker att om det ska göras ultraljud på ultraljud utan att de ser vad som felas borde de väl gå in och undersöka "avvikelsen". Men det kunde Falun-läkaren inte svara på. Han sa att ett sånt beslut ev kunde tas vid sittande bord direkt efter ultraljudet. I sånna fall blir vi inlagda direkt och biopsi görs under sövning.
"Jaha...? Vad ska jag tänka om det här då?" frågade jag. Det kunde han inte heller svara på.

Jag blir trött. Exet blev också trött när jag ringde och berättade.
Den oändliga historien...
Jag har inte ork att stressa upp mig.
Det är bara för mycket med allt just nu...

Äntligen fredag

Har i alla fall inte frusit om fötterna inatt. Instoppade i ett par varma 40-årspresenter. Men den envisa huvud/nackvärken är kvar... Hoppas lite gröt på jobbet fixar det, för idag börjar arbetsdagen med en 1 timme lång förflyttning i västerled till en annan dal. Bilkörning känns inte som det ultimata idag...

Uppdrag granskning

Blir alldeles mörkrädd...
Bonussystem. Mörkningar.
Det gäller sfinkter ruptur.
Min skada. Den som inte upptäcktes. Som inte finns i min journal. Men som ändå fanns.

Barnmorskor som inte tycker det är nödvändigt att informera mammor om att detta kan ske. Risken att skrämmas är tydligen viktigare än att förmedla kunskap som kan förhindra åratal av lidande... Alla i vården jag pratat med har den inställningen. Vad är problemet!? Har man inte rätt att få veta? 10 procent tros vara drabbade, men att informera och prata om det är tabu. Varför!?

Inte ens efter förlossning. Inte ens i samtal i grupp för nyblivna mammor. Inte någonstans ges information. Jag själv råkade läsa om det i en veckotidning.

När jag påtalat att information bör ges i alla fall efteråt möts jag av ''hmm... ja kanske... men det är ju en känslig fråga...''
Känslig!? Prata med mig om känslig när du själv inte hinner på toa. När du själv tror att du har skuld i det hela. Att du inte knipit ordentligt. Att du överdriver... DÅ kan du igen komma och förklara på vilket sätt du tycker det är för känsligt att diskutera.

Skäms! Skäms ni barnmorskor och läkare som bidrar till detta lidande. SKÄMS!
(gråter)

Ser på TV

Bästa bekvämaste ställningen för TV-tittande!?
Jo, om man har myror i brallan så.

Myror i brallan

Det är en ''sån'' kväll...
Mamma med spränghuvudvärk och hyperaktiv son. Att föreslå att han skulle sätta på sig piratkläderna var inte det smartaste jag någonsin gjort. Jag hade hoppats att det skulle avleda och lugna ner. Istället blev det en avsevärd höjning av både ljudvolym och aktivitet. Hur tänkte jag där...?