måndag 5 april 2010

Filmrecension

The Messenger - drama med John Malkovich
Handlar om en man med förmågan att se vem som ska dö. Hans uppgift är att förbereda dem och ordna upp sina liv innan det är för sent.
Blev så berörd av filmen. Tog rakt i hjärtat. Klart sevärd!

Veronika bestämmer sig för att dö
- drama
Hon bestämmer sig för att avsluta sitt liv, misslyckas och vaknar upp på ett mentalsjukhus. Får där reda på att hon bara har några dagar kvar att leva. Och då lär hon sej äntligen leva.
Sådär...tyckte det var en "långsam" film. Och det var väldigt konstigt att huxflux höra Lisa Ekdahl sjunga "Vem vet.." mitt i filmen. Passade inte riktigt.

New Moon, the Twilight saga del 2 - thriller (? skulle väl hellre benämna den äventyr el. fantasy)
Fortsättningen på historien om Bellas kärlek till Edward, vampyren.
Har läst böckerna och dom är ju 100ggr bättre. Tyckte första filmen var bra mycket bättre än denna. Undrar hur mycket dom som inte läst böckerna förstår av filmen?? Fast då vet man ju förstås inte vad man missar...

Fyndar :)

Slösurfade Blocket igår och hittade en rutchkana på lagom avstånd till bra pris. Så i morse ringde jag på den och den fanns kvar!
Lejde genast in pappa med släpvagn för att kunna transportera hem den.
Barnen kommer bli eld och lågor!
Lillebror skrek och grinade förut, när han insåg att den lilla vi hade i somras var borta. Så han kommer bli själaglad :)

söndag 4 april 2010

Borta men här

Undrar hur lång tid det tar. Innan sorg går över. När slutar man sakna någon. Utan värkande sorg och tårar. När går smärta över...
Har precis sett en film om döden. "När ett skepp försvinner vid horisonten är det borta, men det betyder inte att det inte finns." Så sa dom i filmen. Så är det nog.
Så länge man minns försvinner inget, ingen.
Och jag är inte den enda som minns. Många minns. Många ler vid minnet. Många saknar.

Blev väldigt berörd av filmen. Väckte många tankar. Att inte vara rädd, utan leva i nuet. Ta vara på det.
Så enkelt att säga. Så svårt att göra. Viktigt att tänka på och sträva efter. Och jag tänker på det ofta. Försöker välja mina strider. Enkelt att tänka, men svårt att göra...

Mitt i min värkande sorg förstår jag dom som vill tro. Dom som söker. Dom som säger sej se. Jag förstår dom som vill tro att kontakt kan skapas med de som försvunnit bortom horisonten. Men jag tror inte. Född skeptiker som jag är. Men blir jag överbevisad så... Ingen hade varit gladare än jag.

Minns inte ens hur länge jag saknat. 6år? Förträngt det. Det är i alla fall länge. Men kort.
Allt jag velat säga, men inte sa. Allt jag velat visa, men inte hann.
Livet går vidare.
Den värkande sorgen och saknaden går nog aldrig över.
Minnet alltid i mitt hjärta bevarad.

Påskdagen

Vaknade tidigt. Suck.
Passade på att fylla upp vedförrådet på verandan när backen fortfarande var frusen.
Tvättat lite. Diskat.
Boooring....
Strålande solsken och sprängande huvudvärk. Ingen rolig kombination. Hade önskat ork och vilja att vara utomhus och insupa solsken och frambringa vårkänslor. Men...
Skrapade ihop kraft att städa bilen i alla fall. Verkligen välbehövligt. Ett ton med grus och dammig som bara den. Men nu är den fin. Så fin en Renault kan bli. Suckade tungt när jag torkade fram en massa rost. Åkte också till "byn" med siktet inställt på biltvätten. Var helsäker på att det skulle vara kö runt hela macken när det var så fint väder. Men inte! Endast en bil framför mej. Och ingen rusning alls!? Ibland har man tur!

Hälsade på pappa och fikade lite. Hade också turen att det närmade sej middagsmat, så vi beslöt att äta ute. Thai-restaurangen hägrade. Stängd! Åkte till hotellet. Ingen mat på söndagar! Utbudet blev genast skralt... Slutade med att vi åt på caféet i stora trähuset. Är det inte otroligt!? Klockan 17 en söndag i full rusningstrafik och storhelg är enda matutbudet pizza eller hamburgare!? Bedrövligt... På caféet hade dom i alla fall a la carte. Åt fläskfilé och klyftpotatis. Men thai hade varit sååå mycket godare och nyttigare och snällare mot magen.

Dagens enda minus är att det jag trodde var "överenskommet" tydligen inte var det... Blir så trött och undrar varför jag aldrig lär mej. Nu måste jag be om hjälp av nån annan.

lördag 3 april 2010

Påskafton

Lyckades få sovmorgon! En prestation måste jag säga. Även fast barnen ju inte är hemma. Har en förmåga att vakna tidigt. En förmåga jag undrar var kommer ifrån, eftersom jag är notoriskt morgontrött.

Sen styrde jag bilen mot "byn" för vidare färd med brorsan och telningar mot påskamaten hos mamma. Smaskigt var det!
Hade en trevlig eftermiddag tillsammans. Lite prat och diskussioner. Tror till och med vi bestämde att jag och brorsan ska hugga ved om några veckor!

OCH jag hittade äntligen, vad jag tror, är det perfekta kortet på morfar! Det är mitt nästa tatueringsprojekt. Jag vill ha honom på min arm. Sen får vi se när det sker. Och hos vem. Det blir ju en större process att bestämma tatuerare när det är fråga om porträtt. Det måste ju vara morfar som framträder och inte nåt oigenkännligt Har du som läser nåt hett tips kanske? Mottages tacksamt.

Världens bästa morfar

fredag 2 april 2010

Långfredag

Tjoho! Idag lyckades det! Lillebror kissade på pottan! Har hänt några gånger förut, men det var länge sen nu. Han har liksom en egen vilja. Viljan tycker att pottor och toaletter är under hans värdighet. Inget att ägna någon tid på. Har försökt muta med godis som belöning. Men så lågt sänker han sej inte. Fick ett tips av en mamma vid dagishämtningen i veckan. Att använda klistermärken istället. Som vid "utdelning" skulle få klistras på pottan. Imorse provade jag. Han är oftast torr i blöjan på morgonen - alltså troligtvis kissnödig. Placerade Herr Högfärdig på tjusiga pottan. "Mamma!!! Nu komme de zizz!" Scooore!!! Sen fick han placera det noga utvalda klistermärket (en glittrig katt) på pottan. Såååå stolt! Både sonen och modern.
Provade några gånger under dagen att göra om proceduren. Men då hade värdigheten växt till sej igen... Men det är en början i alla fall! Och han tog med sej halva klistermärkeskartan när dom blev hämtade efter lunch.

Jag är alltså själv nu. Är bara jag i en vecka. Skönt. Huvudvärken smyger sej sakta på. Som vanligt när dom åkt.
Tvättar. Har lyckats köpa ett sköljmedel som får mej att nysa. Trots att jag sniffade på det innan inköp. Är känslig för starka dofter. Ska inte använda det mer.
Har förresten en tvättmaskin som spelar en trudelutt när den är klar! Man undrar why, liksom? Försöker den lätta upp stämningen? Blir så full i skratt varje gång. Så det kanske lyckas!? :)

torsdag 1 april 2010

Skärtorsdag

Då var det påsk då. Och första april. Snart borde det nog vara sommar...eller i alla fall vår. Regnat i stort sett hela dagen. Lortväder.

Skjutsade två påskutstyrda barn till dagis i morse.
Själv besökte jag ena syrran och söta dottern, som verkligen är kusin med lillebror... Jösses vilken brutta! Jag vet ju vilket sjå jag/vi har med lillebror, men syrran har det värre... Och inte har jag några råd att ge. För vad ska man göra? Hon är inspirerad av den "ockulta" (?) sidan av myntet. Babblade på om indigobarn och kristallbarn. Och skrattade åt mitt ointresse. It's NOT my thing! Rådde henne att istället för att lägga pengar på sånt, först låna böcker om "energi-barn". Tror hon skulle få mer hjälp genom dom. Men det är som sagt MIN åsikt. Hoppas i alla fall, vilken väg hon än väljer, att hon finner kraft och styrka.

Hem. Lagade lunch. Lite sitt-vila och mycket mys framför en film.
Kastade ut illbattingarna en sväng. Trots regnvädret.
Sen har vi pysslat. Gjort klart flörtkule-kycklingarna. Och dekorerat pepparkakor med kristyr.
Mer matlagning.
Sen utbröt ett "jävla liv" rent ut sagt. Som varje kväll. Blir så trött...och det är säkert barnen också. Det här är ett ganska nytt beteende. Det har brukar vara så enkelt att få dom i säng. Vad händer?? Blir alldeles handlingsförlamad. Sen bränn-sint! Ska det vara nödvändigt att avsluta alla kvällar i osämja?? Självklart somnar ingen arg eller ledsen. Sånt reds ut innan. Men ändå... Hoppas verkligen det är en fas som går över snarast.

Lyxar till denna påskens första dag med en delikat smulpaj som blev perfekt! Jordgubbar och blåbär. Insåg sen att jag troligtvis glömt packa ner vaniljsåsen i påsen på affären...grrr...kollar på klockan...självklart är affären redan stängd! Så jag gjorde egen! Alldeles hemgjord alltså! Är i chock fortfarande! Men jösses va smaskig den blev! Och nu har jag självklart ont i magen. Vad annars... Men ibland är det allt värt det! :)

LinkWithin

Related Posts with Thumbnails