Tack. Det värmde.
Inte ett endaste inlägg sen i juni. Vad kan det betyda?
Fullt ös. En liten krasch. En liten sjukskrivning. En tvärbroms. Funderingar kring hur allt ska lösas.
Jag har varit trött. Utmattad.
Nu en liten möjlighet till att försöka hitta lättnad. Lite mer tid. Lite mindre stress. En dag i veckan där jag inte behöver åka den långa vägen morgon och kväll. Jag får möjlighet att jobba från kontoret i byn där jag bor. Hoppas det gör skillnad.
En allvarlig cancerdiagnos i min närhet påminner om att livet är skört. Man vet aldrig. Lev livet på det sätt som känns bäst. Gör det du vill och orkar. Det som gör dig glad. Lova!
För övrigt en bra sommar. Med lagom mycket "måsten".
Nu närmar sig hösten och jag försöker sänka ribban. Försöker förstå att jag gör bra nog. Med sänkt ribba kommer orken till annat. Mer engagemang. Mer fantasi. Så tänker jag. Så hoppas jag.
Jag vet inte om/när jag skriver igen.
Varje dag får utvisa om ork, inspiration och vilja finns.
Avslutar med en bild på mina jordgubbsplantor. De kämpar på. Vill inte se något slut. Igår åt jag två goda, alldeles röd gubbar. Ett bevis på att det inte är över förrän det är över.
Nu blev jag glad! Men ledsen över att du har det jobbigt. Hoppas att allt löser sig till det bästa. Jag tittar till dig varje dag! Kram på dig / Siv
SvaraRaderaJa, man får verkligen se till att ta hand om sig själv på bästa sätt - göra mer av det man gillar, så att kropp och själ mår bra. Och håll ribban sänkt för guds skull!!!
SvaraRaderaKram! / Diddi
Välkommen tillbaka! ��
SvaraRaderaHoppas att allt har vänt till det bättre! Jag väntar så på att du ska komma tillbaka, men ingen brådska, när du orkar då kommer du. Det är något att se fram emot för jag tycker du är så klurig och mysig. Känn inga krav, jag väntar på dig tills du kommer... Kram / Siv
SvaraRadera